Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

Dold agenda bakom PPM-kampanjer

ANALYS. ”Välj PPM-fond och tjäna tusenlappar”, säger bankekonomerna när det orange kuvertet dimper ned i brevlådan. Visst, du kan tjäna tusenlappar. Men sannolikheten är större att du förlorar.

De flesta valbara fonder har gått sämre än sjunde AP-fondens ickevalsalternativ ”premiesparfonden”. Det är där alla pengar hamnar för dem som inte väljer alls. Varför råder då bankekonomer dig att flytta dina pengar till någon annan fond? Krasst kan man anklaga dem för att gå arbetsgivarens vägar. Bankerna tjänar ju inte ett öre på PPM-systemet om du inte väljer någon av deras fonder.

En annan orsak kan vara att de verkligen tror på vad de säger. En del fonder går ju bättre än ickevalsalternativet. Men aktiemarknaden är inte lätt. I så fall skulle ju alla för fem år sedan ha valt fonden ”CAAM Funds Latin America Equities C Acc”, som haft en enormt bra utveckling. Och hur många gjorde det?

Så här ser verkligheten ut:
I dag finns 781 PPM-fonder. Av de 658 fonder som fanns redan för fem år sedan har 369 eller 56 procent gått sämre än ickevalsalternativet. Naturligtvis trodde och hoppades alla som placerade sina pengar i dessa 369 fonder att de skulle tjäna på valet jämfört med att inte välja alls.

Till det kommer avgifterna. Sjunde AP-fondens ickevalsalternativ kostar 0,15 procent i årlig förvaltningsavgift. Snittet för PPM-fonderna är 1,34 procents avgift. Räknat på snittavgiften ökar andelen sämre fondval än ickevalsalternativet från 56 till drygt 62 procent. Så många valbara fonder har alltså varit en ren förlust jämfört med att inte välja alls.

”Sprid riskerna och välj flera fonder” säger då bankekonomerna. Men då kan du lika gärna låta pengarna stå kvar i ickevalsalternativet. Sprider du riskerna hamnar du lätt på ett genomsnitt för avkastningen hos de valbara fonderna. Och den ligger lägre än för ickevalsalternativet.

Meningslöst val
Allt eftersom har bankerna lanserat det som kallas generationsfonder, det vill säga PPM-fonder speciellt avpassade för pensionssparande. De kan mer liknas vid ickevalsalternativets trygga långsiktiga sparande. Men därmed går de inte heller bättre än ickevalsalternativet. I stället går de oftast sämre. Fyra större placerare saluför generationsfonder. De har enligt dagens notering under de senaste fem åren givit mellan 60 och 80 procents avkastning, jämfört med 80,4 procent för ickevalsalternativet. Bara två enskilda generationsfonder hos placeraren SPP har gått bättre än ickevalsalternativet, på 82 respektive 83 procents avkastning.

Men dessa fonder har en avgift på 0,4 procent mot ickevalsalternativets 0,15, så detta överskott och mer därtill försvinner från pensionen efter några års sparande. I dag är ”valfrihet” honnörsord i hela västvärlden. Därför har Sverige skapat ett PPM-system med oöverskådliga, meningslösa och dåliga fondalternativ. Du kan vinna tusenlappar enligt logiken att den som kan förutse framtiden har stora möjligheter att bli rik. Men du kan också agera tryggt och inte välja alls.