Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

500.000 tjänstemän är en maktfaktor

 /media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/vt2008/Mari-Ann-Krantz-0708
Klimatfrågan är inte bara ett hot – utan också en möjlighet. – Det finns stora affärsmöjligheter inom miljöområdet, som kan skapa arbetstillfällen. Unionens roll blir att driva på satsningar, säger Mari-Ann Krantz. Foto: Janerik Henriksson/Scanpix.

Unionens ordförande, Mari-Ann Krantz är medveten om att storleken har betydelse. En halv miljon människor som är medlemmar i det nya tjänstemannafacket är därför en maktfaktor, konstaterar hon  

Själv jagar hon, och kan inlevelsefullt beskriva jaktens tjusning som spännande och avkopplande. Under älgjakten stiger hon upp i gryningen och tar sig tyst upp i jakttornet. Där ser hon naturen vakna och hör spraket i kommunikationsradion.

– Än har jag inte skjutit någon älg, men jag skjutit en hel del annat som rådjur, småvilt och fågel, säger hon.

Jakten är en mycket manlig värld, men det reflekterar hon inte över. Om hon skjuter ett rådjur får hon precis som de andra i jaktlaget ta hand om sitt nedlagda byte.

– Det är bara att ta av sig jackan, kavla upp ärmarna och ta fram kniven. Visst kan det bli slabbigt, säger hon.

Uppvuxen på en gård
Mari-Ann Krantz kommer från en gård utanför Alingsås. Hennes pappa var aktiv i bondeförbundet och kommunalpolitiken. Men för henne har partipolitiken aldrig varit intressant.

Som 16-åring började hon arbeta på Electrolux i Alingsås, mest med personalfrågor och personalutveckling. Facket lockade med roliga fester, men man måste vara 18 år för att bli medlem. Senare var de dock ett helt gäng kompisar som engagerade sig. De sysslade mest med jämställdhetsfrågor och vände sig mot ”gubbstyret” i fackföreningen.

Jämställdhet är fortfarande en av de viktigaste frågorna för Mari-Ann Krantz.

– Det är oerhört trist att vi inte kommit till rätta med löneskillnaderna mellan män och kvinnor, säger hon.

Lönekartläggning
Hennes metod är lönekartläggning: Det gäller att konkret kunna visa skillnaderna på en enskild arbetsplats. Problemet är att många arbetsgivare håller med om att det är ett otyg att män och kvinnor behandlas olika – men ändå är övertygade om att inga sådana konstigheter finns på just deras arbetsplats.

Mari-Ann Krantz är ordförande för Unionen sedan en dryg månad. Tidigare ledde hon Sif, och det nya förbundskontoret ligger i Sifs gamla lokaler på Olof Palmes gata i Stockholm – några hundra meter från LO-borgen. Organisationen är mycket stor, bland fackliga organisationer är bara LO-förbundet Kommunal större. Och i Unionens medlemsled finns i stort sett alla tjänstemän, det innebär att postbud, personalchefer, konstruktörer och direktörer kan vara med i samma förening.

Vertikaliteten – att postbudet och vd:n kan vara med i samma fack – ser Mari-Ann Krantz som en styrka. Hon tror inte att Unionen blir ett diverseförbund utan styrsel.

– Det vi tar tag i får styrsel. Både i Sif och i HTF representerade vi skilda grupper och fick det att fungera.

Mer för pengarna
Mari-Ann Krantz säger att sammanslagningen handlar om att skapa större medlemsnytta. Båda de gamla förbunden såg att industri- och tjänstesektorn allt mer gick in i varandra. Facken kivades om medlemmar och om gränser mellan organisationerna.

– Nu är det ordning och reda och vi kan ägna oss åt sakfrågorna.

Hon tycker också arbetsgivarna har glädje av det nya facket: Det är solklart vem som företräder tjänstemännen. Än går det inte att se någon medlemsökning, men Mari-Ann Krantz säger att det finns ett stort intresse bland unga. Ett grundläggande mål blir att rekrytera medlemmar och se till att det finns avtal på deras arbetsplatser.

– Vi vill vara ett dagligt inslag på arbetsplatserna. Vi vill hjälpa medlemmarna i vardagen och i deras karriärutveckling, säger Mari-Ann Krantz.

Fler vill vara med
Sif var en viktig del av Facken inom industrin och i industriavtalet. Industrin har satt normen för lönehöjningarnas storlek på hela arbetsmarknaden, vilket blir allt mer omdiskuterat. De som jobbar i tjänstesektorn vill också vara med och styra lönebildningen. Och i det nya facket dominerar tjänstesektorn – industritjänstemännen är bara en tredjedel av medlemmarna. Det tror inte Mari-Ann Krantz blir något problem, men hon säger dock:

– Vi ska inte titta så snävt så att vi bara tar hänsyn till den internationellt konkurrensutsatta industrin, utan vi bör titta på hela den sektor som är utsatt för internationell konkurrens.

Därmed uttrycker hon samma slags omdefiniering som just nu sker inom IF Metall. Men Mari-Ann Krantz kommer bara på ytterligare en sektor som tävlar på en internationell marknad: IT-branschen. Den ska i fortsättningen vägas in när märket för lönesättningen ska fastställas.

Än kan Mari-Ann Krantz dock inte ange vad som blir de viktiga avtalsfrågorna för Unionen.

– Trygghetsfrågorna i ett brett perspektiv är viktiga för oss, säger hon.

Klimatfrågan allt viktigare
Och innan några specifika avtalskrav bestäms kommer det att ske en bred diskussion inom Unionens alla delar.

Bland de nya ämnen som Unionen kommer att ge sig på finns klimatfrågan. Än är ståndpunkterna inte utvecklade, men Mari-Ann Krantz räknar med att det kommer att handla om allt från miljövänligt resande till utveckling av en ny industri.

– Det finns stora affärsmöjligheter inom miljöområdet, som kan skapa arbetstillfällen. Unionens roll blir att driva på satsningar, säger hon.

FAKTA: Mari-Ann Krantz
Jobb: Unionens första ordförande.
Ålder: 60 år till sommaren.
Bor: Villa i Alingsås, veckopendlar till Stockholm.
Familj: Man och två vuxna söner.
Inkomst: 85.500 kronor i månaden.
Utbildning: Realexamen, som kompletterats med en del gymnasieämnen och universitetskurser.
Fritid: "Är gärna på vårt lantställe, jagar och gillar att hålla på med trädgården."
Läser: Gärna deckare, senast Stieg Larssons tre böcker.
Röstar på: "Det talar jag inte om."
Facklig hjärtefråga: Likabehandling av kvinnor och män, lika lön för lika jobb.
Inför kongressen i oktober: "Om jag blir erbjuden ordförandeposten så kommer jag att ge ett svar då."

Läs också: reportaget "Här regerar Unionens fackliga spelare", 8/2 2008