Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

Hantverkarbilarna utgör trafikfara

Sverige är ett säkerhetsmedvetet land. Det gäller inte minst trafiksäkerhet. Säkerhetsbältet är en svensk uppfinning, och vi var tidiga med att använda det i baksätet, liksom barnstolar och airbag.

Säkerhetstänkandet har också haft genomslag i arbetsmiljön på våra arbetsplatser. Medvetenheten växer och nya lösningar kommer ständigt till för att förebygga skador och undvika olyckor.

Desto märkligare är det att säkerhetstänkandet för en undanskymd tillvaro för mindre transportbilar. Tiotusentals medlemmar i Målarförbundet, Elektrikerförbundet och Byggnads tillbringar en betydande del av sitt arbete i bil för transporter av sig själva och sin utrustning till och från olika uppdrag. För alla dessa är bilen en betydande del av arbetsmiljön. Men om säkerhetstänkande genomsyrar samhället i stort så är företagsbilar ett svart hål i det avseendet.

Tusentals trafikfarliga hantverkarbilar på vägarna

Bara på vägarna i och kring landets huvustad rullar i dag tusentals hantverkarbilar, eller täckta skåp som bilföretagen själva kallar dem. Många av dem saknar sådant som vi betraktar som självklarheter. Antisladdsystemet ESP, ABS som hindrar att hjulen låser sig när man bromsar, dubbla airbags med mera är lösningar som av någon anledning inte nått den här typen av fordon. I alla fall inte i grundversionen. Ingenting tyder på att situationen skulle vara bättre i resten av landet.

Den säkerhet som betraktas som en självklarhet för den som kör bil på fritiden, saknas i många av de bilar som används i jobbet. Det är helt oacceptabelt.

Men varför är det så? Och vad kan vi göra åt det?

Prispress på bekostnad av säkerheten

Det är lätt att tycka att de biltillverkare, som inte erbjuder samma säkerhet i sina företagsbilar som i bilar som säljs till privatpersoner, borde ta sitt ansvar och höja säkerheten i företagsbilarna. Konkurrensen på den här typen av fordon är dock stenhård och prispressande besparingar på extrautrustning görs överallt där det är möjligt. Vill kunden ha säkerhet så får hon betala extra är parollen.

Ett ökat ansvar och säkerhetsmedvetande hos arbetsgivare och beställare är nödvändigt. En naturlig början för ett sådant arbete är den policy för tjänsteresor som varje företag måste ha. Ur säkerhetssynpunkt vore det till och med naturligare att satsa på full säkerhetsutrustning i tjänstefordonet än i bilen som används privat. Tjänstebilen nyttjas ofta mer än den privata, och tung last har direkt påverkan på bilens köregenskaper och därmed säkerheten – förarens och alla andra medtrafikanters. Därför anser vi att åtminstone ABS och ESP borde vara standard på alla bilar av den här typen.

I dag försöker emellertid många arbetsgivare spara pengar när de handlar upp bilar som ska användas i tjänsten. Det borde istället vara en självklarhet att seriösa arbetsgivarna väljer en minst lika hög säkerhetsnivå på de bilar som de anställda ska köra som när de väljer bil åt sig själva som privatpersoner.

Hög tid att arbetsgivarna tar sitt ansvar

Utöver att det borde vara självklart för varje seriös arbetsgivare att satsa på sina anställdas säkerhet och arbetsmiljö finns det ekonomiska skäl. Att spara på säkerheten vid inköpet kan leda till senare fördyringar. Det finns exempel på när arbetsgivare har köpt in bilar med minimal säkerhetsutrustning, bara för att åka på krav på att i efterhand installera säkerhetsdetaljer sedan fackliga skyddsombud dömt ut bilarnas säkerhet. Något som för arbetsgivaren är både omständligare och dyrare och ger längre produktionsstopp än att redan från början involvera skyddsombuden så att tjänstebilarna anpassas till en hög skyddsnivå redan i beställningen.

Det finns helt enkelt inga hållbara skäl för arbetsgivare att strunta i säkerheten för sina anställda, bara för att de råkar sitta i en bil. Det är hög tid att arbetsgivarna tar sitt ansvar och visar att politiker inte måste lagstifta om det som borde vara en självklarhet för varje seriös arbetsgivare: samma säkerhet i bilar som används i tjänsten, som i dem som används privat.

Tina Nordling
Arbetsmiljöansvarig El-ettan

Conny Lundberg
Arbetsmiljöansvarig Målar-ettan

Tomas Kullberg
Arbetsmiljöansvarig Bygg-ettan

Skriv till debattredaktören