Riksbanken höjer räntan med en kvarts procentenhet till 4,25 procent. Men läget är ovanligt svårbedömt, skriver banken. Inte bara Riksbanken har den senaste tiden varit osäker. Från att ha förutspått en fortsatt höjning av räntan har de flesta analytiker börjat ställa in sig på en mer återhållsam ränteutveckling.

Ingen av nyhetsbyrån Direkts arton tillfrågade analytiker trodde häromdagen att Riksbanken skulle ändra räntan. Vissa tecken på en höjning kom dock redan för en vecka sedan, när ett tal av vice riksbankschef Lars Nyberg kunde tolkas som en förelöpare till höjningen.

Inte beredda
Men även om marknadsräntorna då tog ett skutt uppåt så säger analytiker i dag att de är mycket överraskade av höjningen.

– Det känns inte vettigt att man går ut och höjer i dagens läge, sa Mats Kinnwall, ekonom på Handelsbanken i en kommentar strax efter att beslutet blev känt.

– Det här är en exceptionellt illa förberedd höjning, sa Cecilia Skingsley, chef för ränteanalys på Swedbank.

"Kunde avvaktat"
LO-ekonomen Lars Ernsäter är mer återhållsam.

– I den gamla räntebanan låg en ytterligare höjning, och då tycker jag inte det är så dramatiskt att man tidigarelägger den. Men samtidigt kan man tycka att de kunde avvakta eftersom de själva talar om att osäkerheten är så stor.

Riksbanken ändrar inte sin räntebana genom dagens beslut, alltså Riksbankens prognos över hur räntan kommer att utvecklas. Om prognosen ska hålla innebär det att räntan kommer att ligga i stort sett oförändrad under de närmaste tre åren.

Efterfrågar mer realistisk bild
Men Lars Ernsäter tycker att prognosen är väl optimistisk.

– Jag skulle vilja se en lite lägre räntebana. De säger att utnyttjandet av ekonomins resurser kommer att vara högre än normalt de närmste åren. Det tror jag inte och de säger själva att sysselsättningen kommer att stanna av och BNP-tillväxten dämpas.

Det skulle innebära en sänkning av räntan längre fram under prognosperioden. Räntehöjningen innebär på kort sikt att de rörliga boräntorna går upp, även om det är osäkert om hela höjningen på 0,25 procent kommer att slå igenom. På längre sikt mattas ekonomin med huvudsyftet att återbörda inflationen till målet på 2,0 procent från dagens höga 3,5 procent.

Läs också: ledarkommentaren "Riksbanken främsta hotet mot ekonomin", 13/2 2008