Kommentar till Lars-Inge Lundahls insändare ”Otack blev arbetslivets lön” (se länk nedan): Se det som en befrielse!

Att din arbetsgivare efter 37 år inte säger flaska då du slutar är förstås svidande kritik mot dig som facklig företrädare. En man som ställt upp för sina kamrater som inte rövslickat chefen. Du hör en fanfar från mig. Sådana företrädare som du ska vi vara rädda om.

Tänk hur många fackliga ledare på olika nivåer, som sitter och fikar med chefen, och blåser sina kamrater i slutändan. I dag är det synnerligen viktigt att sådana som du finns.

Jag förstår att det svider i din själ, men håll huvudet högt. Du är värd det. Själv är jag fackligt politskt vald, och kommer om tre år att gå i pension. Jag vill inte ha några hycklande ord från chefer. Möjligen ett litet tal från mina närmaste arbetsledare som är bra, annars kvittar det.

Läs också: insändaren "Otack blev arbetslivets lön", 30/1 2008

Dan Kotka
Seko Stockholm