LO:s största industrifack håller inte längre lönenormen som helig. IF Metalls avtalssekreterare drar igång en diskussion om att låta transportsektorn ta över industrins löne­ledande position.

IF Metall har börjat resonera om en ny lönenorm. Transport skulle i framtida avtalsrörelser kunna sluta det första avtalet och sätta normen för övriga uppgörelser.

Den gällande lönenormen innebär att industrins löneavtal är riktmärket för alla andra avtal. Tanken bakom den modellen är att löneökningarna i Sverige ska anpassas efter hur mycket den internationellt konkurrens­utsatta industrin klarar att öka sina kostnader. Och skälet till att inte ens facket försöker överträffa den nivån­ är att det vill förmå industriföretagen att stanna i Sverige – och investera och utvecklas här.

Krävs förändring
IF Metalls avtalssekreterare Anders­ Tiderman säger nu att utvecklingen gör att alltfler branscher är internationellt konkurrensutsatta på samma sätt som den egentliga industrin – och att det gör att modellen för lönesättningen kan behöva ändras. Han tänker då i första hand på transportsektorn och på IT-branschen.

– Vi behöver en bred diskussion bland fackföreningar och arbetsgivare om detta. En huvudpoäng är att den internationellt konkurrensutsatta sektorn styr lönebildning, säger han.

Han förklarar att industriavtalet har funnits i tio år. Det har varit framgångsrikt på flera sätt: reallönerna stigit, industrins avtal har styrt lönebildningen och den svenska industrin har utvecklats.

Transport först i teorin
Under den senaste avtalsrörelsen slöts fem industriavtal först och deras lönenivå blev märke för andra löneförhandlingar. Men nu öppnar alltså IF Metall för en modifiering av den modellen. Och rent teoretiskt skulle det, enligt Anders Tiderman, kunna innebära att Transports avtal för åkerichaufförer sluts först i en avtalsrörelse och därmed sätter normen.

Däremot kan han inte tänka sig att handeln skulle sätta normen, eftersom företagen där inte flyttar utomlands om löneökningarna blir för stora. Inte heller anser han att tjänstesektorn ska skapa lönemärket, eftersom den inte påverkas av den internationella konkurrensen på samma vis som industrin eller som transport- och IT-branschen.

Anders Tiderman vänder sig också mot de arbetsgivarorganisationer som de senaste månaderna har argumenterat för någon form av ny lönenorm. Gemensamt för dem är att de vill ha löneökningar som är lägre än dem industrinormen ger upphov till, enligt IF Metalls avtalssekreterare.

/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/vt2008/e_olauson_0608.jpg
Erland Olauson

Konkurrensen i fokus
LO:s avtalssekreterare Erland Olauson är inte så insatt i IF Metalls nya resonemang. Han säger dock att han inte vill ha någon uppfattning om vilka branscher som är internationellt konkurrensutsatta och vilka som inte är det. Poängen måste, enligt honom, vara att ta hänsyn till de företag som konkurrerar med företag vars löner och andra villkor bestäms i andra länder.

– Även om en ny norm skapas så kanske inte motsättningarna bland facken och i arbetsgivarleden försvinner – de som inte befinner sig i de internationellt konkurrensutsatta branscherna vill också vara med och utforma lönenormen, säger Erland Olauson.

Han tycker dock att det är bra med en öppen diskussion om lönenormen. Och det viktiga är att normen den fastställs i förhandlingar och att fack som inte är med i normbildande får ett inflytande.

FAKTA: Så funkar lönenormen
Över 500 avtal över hela arbetsmarknaden slöts under förra årets stora avtalsrörelse. Drygt 2,8 miljoner anställda har fått nya löner och villkor. Och med den gällande ordningen tog industrin täten – de fem första avtalen slöts i den sektorn och utgjorde en bas för resten av uppgörelserna. Så fungerar dagens lönenorm.

Läs också: artikeln ”Utspelet möts med ros – och lite ris”, 7/2 2008