Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

Börja planera för ny kärnkraft

Förutom de invändningar som LO-tidningen redan framfört mot Aftonbladets ledare mot kärnkraft (12/1) är det värt att påpeka några felaktiga slutsatser som Aftonbladet drar av att Sverige är självförsörjande med el i nästan ytterligare ett decennium.

Sverige är integrerat i den nordiska och europeiska elmarknaden. Ju mer el Sverige exporterar, desto mindre kolkraft används i övriga Europa, och desto mindre koldioxidutsläpp blir det.

Kravet på dem som ska axla ansvar dels för rikets långsiktiga energiförsörjning, dels för Sveriges möjlighet att uppfylla FN- och EU-målen om minskade utsläpp, är att de måste ha beredskap för att de svenska reaktorerna kan behöva tas ur drift tidigare än den tekniska livslängden om 60 år. Att ha en marginal på minst fem till tio år – det vill säga att planera för en livslängd på mellan 50 och 55 år – förefaller vara minsta möjliga marginal för dem som har ansvar för Sveriges energiförsörjning och vill ha handlingsfrihet.

Lång startsträcka – minst tolv år

Tiden är knappare än som är allmänt känt. Nödvändiga lagändringar, förstudier och annan planering för byggandet av fyra reaktorer som kan ersätta de nu existerande tar mellan 12 och 15 år, minst.

Det innebär att man måste sätta igång tidigt under nästa mandatperiod med planeringen om vi ska säkra handlingsfrihet att kunna ersätta Oskarshamn 1 och de tre övriga, äldsta reaktorerna under 2020-talet.

Om Sverige inte ersätter existerande reaktorer med nya uppstår ett stort krav på ersättningskraft under decennierna fram till 2040. Under precis denna period har Sverige och övriga EU-länder åtagit sig att skära ned sina utsläpp av växthusgaser med 80 procent (till 2050).

Omöjligt uppnå klimatmålen och samtidigt lägga ned kärkraftverken

Dessa dubbla krav — ett stort behov av koldioxidfri ersättningskraft för nedlagda reaktorer plus ambitiösa FN- och EU-mål om minskade utsläpp — gör att det blir omöjligt för Sverige att uppnå sina klimatmål och samtidigt lägga ned kärnkraften.  

För Sveriges del skulle nedlagd kärnkraft medföra ett fossilbaserat elimportbehov från andra EU-länder och Ryssland som ungefär motsvarar hela industrins efterfrågan. På marginalen, och under hela den överskådliga tiden till 2050, är nämligen alternativet fossilbränsle-eldade kraftverk – det vill säga nedlagd svensk kärnkraft skulle medföra kraftigt ökade utsläpp av växthusgaser.

Carl B Hamilton
Riksdagsman (fp)
Skriv till debattredaktören