Amerikansk dubbelmoral når topphöjd

Enorma skattelättnader. Rekordstora räntesänkningar. Makthavarna i USA har satt in kraftfulla åtgärder för att stoppa den finansiella krisen. Men tongångarna var annorlunda när andra länder drabbades av kriser.

Under 1990-talet gick en rad länder i Latinamerika och Asien igenom svåra ekonomiska kriser. Efter år av snabb tillväxt och kraftigt stigande fastighetspriser vände kurvorna neråt. Överdrivet frikostig belåning och stora underskott i handeln med omvärlden försatte länderna i akuta skuldkriser. Kriser som har påtagliga likheter med den som nu drabbat den amerikanska ekonomin.

Kraven från Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken till utvecklingsländerna var entydiga: Låt krisen ha sin gång. Gå inte in och rädda bankerna. Försök er inte på några finanspolitiska satsningarna för att dämpa nedgångens inverkan på medborgarna. Tiden är inne för ett ekonomiskt reningsbad.

Washington har alltid ett finger med
Bakom politiken låg då i stor utsträckning politikerna i USA.

– Den politiska ledningen i Washington har väldigt stort inflytande över IMF och Världsbanken. Det är inte bara att den i praktiken tillsätter chefen för Världsbanken. Inga stora viktiga beslut tas utan samråd med Washington, säger nationalekonomen Stefan de Vylder.

Nu har en svår finansiell kris nått amerikansk hemmaplan. Och plötsligt är det helt andra ekonomisk-politiska verktyg som plockas fram. Åtgärder för att stötta drabbade bolåneinstitut har vidtagits. Centralbanken har sänkt styrräntan i snabb takt. Kongressen är i full färd med att klubba igenom ett stimulanspaket värt närmare 150 miljarder dollar.

– Det är förbluffande vilket hyckleri som USA har ägnat sig åt, säger Gary Hufbauer, chefekonom vid Petersoninstitutet för internationell ekonomi till Los Angeles Times.

Tvärtom numera
Stefan de Vylder, som har forskat kring de finansiella kriserna i utvecklingsländerna, håller med om den beskrivningen:

– Under kriserna på 90-talet var det åtstramningspolitik med höga räntor och stram finanspolitik som bedrevs och förespråkades, nu är det raka motsatsen i USA. Låga räntor och stora skattesänkningar för att stimulera efterfrågan, säger han.

Att försöka konsumera sig ur krisen syftar bara till att lugna börserna, hävdar Stefan de Vylder. Grundproblemet i den amerikanska ekonomin är att landet har levt över sina tillgångar. De stora underskotten är ohållbara i längden. Att försöka dämpa krisen med låga räntor och budgetunderskott riskerar att spä på dessa problem.