ANALYS. Alla är säkra på en avmattning i svensk ekonomi men ingen vet hur stor den blir. Avgörande är hur det går för USA. En stor nedgång på andra sidan Atlanten gör också nedgången i Sverige större.

Under veckan sänkte den amerikanska centralbanken Federal Reserve räntan med 0,75 procentenheter i ett enda slag.
Mycket talar för att det ändå inte är nog, och den amerikanska ekonomin hungrar efter faktorer som kan elda på affärerna och undvika ett alltför stort fall.

Bristen på pengar i det amerikanska bankväsendet består och någon stabiliserande inverkan därifrån är inte att vänta, snarare tvärtom. Strax före jul gick centralbankerna i USA, Kanada, Storbritannien och inom euroområdet ut med en gigantisk aktion där de lånade ut enorma summor till bankerna till en mycket förmånlig ränta. Det gav endast en tillfällig lindring.

En miljon hänger löst
Inte heller från fastighetsmarknaden kan man vänta hjälp. Där är problemen intimt sammanlänkade med bankkrisen. Arbetsmarknaden påverkas också. USA rustar för stigande arbetslöshet. Bara inom byggsektorn räknar USA med en miljon uppsägningar den närmaste tiden.

Allt detta ger effekter på övriga världen. Än så länge kan Sverige hålla emot genom en egen stark efterfrågan och en export som ännu inte har sjunkit alltför drastiskt, men om nedgången består kommer Sverige som liten ekonomi att följa med. Politiska beslut kan dock starta den eld som behövs, enligt ekonomins logik. Mer pengar till hushållen kan öka företagens försäljning vilket ger fler jobb och mer pengar som ytterligare ökar försäljningen.

Vita huset meddelade också i förra veckan att det var redo för ett stimulanspaket till det gigantiska värdet av närmare 1.000 miljarder kronor.

Repade sig någorlunda
Det ofattbara i detta var dock att det ansågs för lite av de flesta bedömare – och ledde till omfattande börsnedgångar i måndags. Lite mer effekt gav beskedet att Vita huset vid närmare eftertanke kunde tänka sig ett ännu större stimulanspaket, och börserna repade sig då någorlunda.

De 1.000 miljarderna ska bland annat gå till sänkta skatter och andra reformer som stimulerar hushållens köplust. Just de amerikanska hushållen är förhållandevis snabba att reagera på inkomstökningar. Får de mer pengar så köper de mer. I många andra länder ökar i stället sparandet. Politikernas och ekonomernas förhoppning är att hushållen ska reagera likadant nu.
Och i förlängningen ligger alltså svensk ekonomis utveckling just nu i de amerikanska hushållens händer.

Läs också: artikeln "Amerikanska hushåll avgör framtiden", 21/1 2008