Karriärhushållet städas helst svart
Två karriärer i samma hushåll, det innebär sena kvällar, barnen sist på dagis, en livsstil påverkad av drömbilder i glansiga tidskrifter och med många ”måsten”.
Ellinor Platzers avhandling i nätt format undersöker de tvåkarriärfamiljer som köper hushållshjälp. Hon finner att hushållstjänster är ett sätt att lösa konflikterna när könsarbetsdelningen ersatts av ett förhandlingssystem. I tvåkarriärfamiljen är individualismen institutionaliserad. Hushållsarbetet fördelas enligt lustprincipen och det ingen vill göra, gör ”någon annan” – städhjälpen.
Platzer jämför bland annat med 1930-talets tvåförsörjarhem med hembiträde och hittar många likheter. Hushållen föredrar nu som då att anställa personer från fattiga förhållanden. De anses vara tacksamma, flexibla och arbetsvilliga. Då handlade det om fattiga flickor från landsbygden och nu är det au pairer från östeuropa eller svarta städerskor med invandrarbakgrund, men önskemålen är desamma.
”Helst ska hon vara renlig och se välvårdad ut, eftersom det anses säga något om hur noggrann hon är i sitt arbete. Hon bör vara så självständig att hon inte måste instrueras varje gång hon ska städa men inte så självständig att hon snokar.” Om hon är städerska, så är det bäst att anställa henne svart. Det handlar till viss del om pengarna, hushållsarbete är lågt värderat. Men ännu mer är det en fråga om kontroll.
Titel: Från folkhem till karriärhushåll
Författare: Ellinor Platzer
Förlag: Arkiv förlag