Nokias produktktivitet ger spinn-off
Grunden för all ökad tillväxt är att saker och ting görs mer effektivt. Och denna effektivitet hjälps fram av generösa välfärdssystem, visar TCO-ekonomen Daniel Lind.
Daniel Lind har jämfört produktiviteten i Sverige och Finland, alltså hur mycket vi egentligen gör per arbetad timme.
Produktiviteten är hög och ökar kraftigt i både Sverige och Finland. Det bidrar till att också tillväxten ökar kraftigt. Båda länderna har också väl utbyggda välfärdssystem och därmed också förhållandevis höga skatter.
– Många länder med en hög produktivitetstillväxt under de senaste 15 åren har varit länder med en modern välfärdssektor, säger Daniel Lind.
– Och ska vi dra nytta av globaliseringen så krävs det att vi har välfärdssystem som förbättrar omställningsförmågan. Sverige och Finland är vinnare i globaliseringen genom ett konkurrenskraftigt näringsliv. För att det ska spilla över i produktivitetstillväxt så krävs att vi har bra välfärdssystem.
Produktivitetens baksida
Är då produktivitetsökning alltid positivt? En del ekonomer har pratat om jobblös tillväxt, till exempel om jobben tas över av maskiner som gör arbetet mer effektivt – men till priset av arbetslöshet.
– Den jobblösa tillväxten är ett begrepp som används av belackare av den svenska modellen i ett försök att bevisa att den inte kan skapa högre sysselsättning. Men om det varit så skulle inte en enda människa ha något jobb i dag. För trots den enorma produktivitetsutvecklingen som vi har haft under de senaste 100 åren så har vi en högre sysselsättningsgrad nu än då.
På kort sikt kan ändå en snabb produktivitetsutveckling ha negativa konsekvenser, anser Daniel Lind. Det är när effektiviteten blir så stor i någon sektor att jobb försvinner, och innan vinsterna av detta har hunnit sprida sig till andra delar av ekonomin kan sysselsättningen tillfälligt minska.
Men det finns skillnader mellan Sverige och Finland. Finland har länge haft en mer ödmjuk ton mellan parterna där man strävat efter samförstånd, ett klimat som Daniel Lind gärna vill se i Sverige.
– En grundläggande samsyn skulle vara befruktande, där vi skapar utrymme för reallöneökningar för löntagarna och vinster för företagen. Och där vi slapp dessa skyttegravskrig.
Tycker du det är ett skyttegravskrig som pågår i Sverige?
– Vi har ju en väldigt ideologisk arbetsgivare som inte gärna ser förbättringar för Sveriges löntagare även om det på lite längre sikt skulle kunna förbättra produktiviteten. Det skulle kunna ske genom till exempel bättre omställningsavtal, att värna om högre ersättningsnivåer eller med bättre kompetensutveckling och kompetenskonton.
Även i förhandlingar är alltså välfärden viktig för att upprätthålla en hög tillväxt, anser Daniel Lind. Andra skillnader är att den finska produktivitetsökningen till stor del styrs av Nokia. Daniel Lind beskriver den finska strukturen som en svamp där Nokia dragit med sig sin sektor i en snabb utveckling. Sverige liknar mer ”jäst” där det småbubblar av produktivitetsökningar lite överallt och i alla sektorer, även om IT och den tekniska sektorn även här har stått för den snabbaste produktivitetsökningen.
– Jäst måste vara bäst. Du har en bred fundamental ökning i stora delar av näringslivet och är mindre beroende av en mindre explosiv del av ekonomin. Men Sverige är egentligen både svamp och jäst, med en viktig tekniksektor men samtidigt med en bred produktivitetsökning i många andra sektorer, säger Daniel Lind.