/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/vt2008/opinion_03.gif

Majoriteten i LO-opinion vill inte ha totalförbud mot rökning på jobbet under hela arbetsdagen.

Men några tycker annorlunda – även bland rökarna:

– Jag röker själv, men jag tycker det är rimligt att låta mina patienter slippa känna röklukten. Då skulle jag ha ännu större anledning att sluta, resonerar Linnea Nilsson, Östersund, undersköterska på Lövberga servicehus och styrelseelev i Kommunals sektion.

Många landsting inför rökförbud

19 av 21 landsting och 20 kommuner har infört rökförbud på arbetsplatsen. Rökning är tillåten bara på lunchrasten. Ibland krävs att rökarna byter kläder, tvättar händerna och sköljer munnen efter ett bloss.

Men på två av tre arbetsplatser är det tillåtet att röka på arbetstid. Så ser det åtminstone ut i LO-opinion. På de övriga är det tillåtet att röka på rasterna, men i ett fåtal fall bara på lunchrasten.

Rökrum finns bara på var tionde arbetsplats. På de övriga får rökarna gå ut.

Totalförbud under  hela arbetsdagen får många att slå bakut och protestera mot ”förmyndarsamhället”. Ett par vårdanställda har andra argument – som Lotti Berg, Filipstad, undersköterska och vice ordförande i Kommunals sektion:

– Jag röker inte själv, men jag tror inte att jag skulle kunna jobba med någon som inte får röka om den personen är beroende.

Passiv rökning problem
Passiv rökning är ett problem för bland andra personliga assistenter och anställda i hemtjänsten.

Susanne Fridell, Malmö, undersköterska i hemtjänsten, berättar att arbetsgivaren vill förbjuda rökning – men personalen får fortfarande röka på balkongen och på väg till och från vårdtagarna.

– Med stöd av sektionen hävdar jag som skyddsombud att man inte kan införa rökförbud så länge som man inte kan garantera en rökfri arbetsmiljö. Vi utsätts ofta för väldigt rökiga arbetsplatser hos vårdtagarna.