Inflationen steg till 3,5 procent under december, från 3,3 procent i november. Den mycket snabba inflationsökningen håller därmed i sig.

De främsta skälen till inflationsuppgången är bostadsmarknaden. Höjda räntor, ökade fastighetspriser, höjda hyror och ökade kostnader för reparationer stod tillsammans för en höjning av inflationen med 1,5 procent räknat på ett år.

I övrigt är transporter och livsmedel de största anledningarna till höjd inflation.

Kritik från oppositionen
Både miljöpartiet och socialdemokraternas ekonomiske talesman Pär Nuder har tidigare kritiserat regeringen för att driva upp inflationen med en politik som överhettar den svenska ekonomin.

Den höga inflationsuppgången kan tas som ett tecken på att de har rätt, men samtidigt ökade den underliggande inflationen bara måttligt till 2,0 procent från 1,9 procent i november. Den underliggande inflationen ska spegla vilken kraft det finns i inflationen på längre sikt och räknar bort en del räntekostnader och annat som bedöms som mer tillfälliga variationer.

De dyrare livsmedlen har också främst internationella orsaker. Samma uppgång syns i hela västvärlden.

Räntehöjning osäker
Så småningom åtföljs en långvarig uppgång av inflationen alltid av en höjning av riksbanksräntan.

Men eftersom en räntehöjning bedöms ha effekt först på omkring 1,5 års sikt, är det ändå osäkert vilken inverkan de nya inflationssiffrorna får på Riksbankens bedömning.

I söndags kväll, dagen innan de nya inflationssiffrorna presenterades i Sverige, kommenterade den amerikanska centralbankschefen Ben Bernanke den amerikanska ekonomin i överraskande negativa ordalag. Det spädde genast på farhågorna om en kommande djupare tillbakagång i USA:s ekonomi.

Internationell bedömning
Både FN och Världsbanken har också på kort tid skrivit ned sina förväntningar på USA.

Riksbanken har alltså inte bara en ny inflationsuppgång på hemmaplan att ta ställning till utan måste också bedöma vilka konsekvenser en vikande internationell ekonomi på lite längre sikt får i Sverige.