Nästa år fyller Saltsjöbadsavtalet 70 år. Avtalet har inte bara lett till att vi i Sverige har haft en mycket väl fungerande samhällsmodell för arbetsmarknaden. Det har också haft en stor acceptans bland både arbetstagare och arbetsgivare och därmed tjänat vår nation väl. Frågan nu är om avtalet får uppleva sin sjuttioårsdag utan att bli berövat sitt viktigaste innehåll.

Svenskt Näringsliv har bjudit in fackföreningsrörelsen för att diskutera förändringar i avtalet. Man kan tolka deras invit på olika sätt.
Att parterna ska modernisera avtalet. Att parterna själva tar ansvar för arbetsmarknaden och förhindrar en lagstiftning på området.
Men går man in på Svenskt Näringslivs hemsida så behövs ingen tolkning. Där står det i klartext vad de vill ha ut av inviten. På åtta punkter talar man helt frankt om att man har för avsikt att klä av facket in på bara kroppen. Eller vad sägs om:

• proportionalitetsregler,
• förbud mot sympatiåtgärder,
• tvångsskiljedom för att tvinga parterna till ansvarsfulla avtal.

Kort sagt, Svenskt Näringsliv vill beröva oss det som ger oss möjlighet att få motsträviga arbetsgivare att teckna kollektivavtal och det som ytterst ger oss möjlighet att försvara och skydda våra anställningsvillkor, nämligen konfliktvapnet.

Vad säger och gör fackföreningsrörelsen?

Väldigt lite. I LO:s svar på Svenskt Näringslivs inbjudan finns en diger önskelista, bland annat trygghet i förändring, förbättrade åtgärder för arbete åt unga och personer med nedsatt arbetsförmåga, bättre omställningsavtal, företagshälsovård, arbetsmiljöarbete och arbetstagarinsyn i entreprenader/bemanningsverksamhet.

LO-ledningen kan gå med på en bytesaffär
LO-ledningen har sagt att man kan tänka sig en bytesaffär. Ska man byta något mot alla dessa godsaker så bör det ha något så när lika värde. I LO:s svar finns bara ett konkret förslag på vad LO vill sälja, men det är desto allvarligare. Uppenbarligen kan man tänka sig att ge arbetsgivarna inflytande över LO:s och förbundens möjligheter att fatta eller i vart fall genomföra gränsdragningsbeslut mellan LO-förbundens avtalsområden. LO säger att på detta område ”krävs en förtydligad och fördjupad samsyn och aktiva åtgärder för att värna en långsiktig och stabil avtalsstruktur”.

Vilket i klartext betyder avtalsreglering, kanske med gemensamt skiljeförfarande. Men i dag har LO enligt sin stadga och förbunden enligt Arbetsdomstolens praxis för tillåtna stridsåtgärder, själva hela makten att fatta och genomföra gränsdragningsbeslut (AD 2005 nr 110). Om man redan i inledningen tänker sig att sälja LO:s viktigaste funktion, rätten att ensam besluta över och genomföra gränsdragningsbeslut mellan förbunden, vad finns det då mer i byteskorgen?

Kränk inte konflikträtten!
LO-distriktet i Stockholms län har med anledning av de nu inledda överläggningarna för ett nytt huvudavtal med Svenskt Näringsliv i ett enhälligt uttalande krävt:

• Att LO slår vakt om den nuvarande förhandlingsordningen och konflikträtten enligt huvudavtal och lag,

• att den nuvarande lag- och avtalsstadgande konflikträtten, även regler för medling, varseltider, samhällsfarlighet, sympatiåtgärder med mera hålls okränkt,

• att rätten att teckna kollektivavtal stärks.

Vi känner stark oro över att LO:s ledning inte har lyssnat tillräckligt till detta. Vi hoppas att vi missuppfattat intentionerna i LO:s svar till Svenskt Näringsliv och vill ha svar på frågan om vilka av kraven man annars tänker handla med?

Maria Bosdotter
Ordförande LO-distriktet Stockholms län

Bjarne Isacson
Vice ordförande LO-distriktet Stockholms län

Skriv ett e-postbrev till redaktionen

LO-ledningen svarar på kritiken