Dåliga andningsskydd och farliga arbetsmetoder gör att arbetare fortfarande skadas och dör av asbest. Trots att användningen av asbest förbjöds för 25 år sedan dör allt fler i asbestsjukdomar.

– Andningsskydden har givit en falsk säkerhet. De som använt skydd har trott att de ska ge tillräckligt skydd, men standarden är för dålig, säger Sven Bergström på LO.

Han säger att Arbetsmiljöverket godkänt andningsskydd som inte räcker till. I filtermasker skapas ett undertryck, där det lätt blir läckage. Inte heller fläktmatade andningsskydd ger fullgott skydd mot asbestfibrerna.

Sven Bergström säger att det enda som duger är tryckluftsmatade masker, där övertryck bildas och inget asbestdamm andas in.

Förbud utan effekt
Användning av asbest totalförbjöds 1982. Då var Sverige ett föregångsland och man väntade sig en nedgång av asbestsjukdomar. Så har det inte blivit. I stället ökade sjukdomarna och ligger nu kvar på en hög nivå. Varje år insjuknar dryg 100 personer i mesotheliom – lungsäckscancer som är dödlig och som anses bero på asbest.

Det är vid rivning, ombyggnad och renovering som arbetare utsätts för asbest numera. Sven Bergström säger att en del av dem blivit sjuka börjat sitt arbetsliv efter asbestförbudet 1982.

Vatten hjälper
I Sverige saneras all asbest torrt med mycket asbestdamm som följd. Bengt Christensson på IVL – Svenska Miljöinstitutet – har jämfört torr och våt sanering av asbest.

– Våt sanering ger mycket lägre halter av asbestdamm. Riskerna är mycket lägre, säger Bengt Christensson.

Våt sanering innebär att vatten får genom ett stort antal nålar sippra in i asbesten före saneringen. Det våta materialet dammar inte alls lika mycket som torr asbest.