Öppenhet ska motverka svartjobb

Ett bygge är ett kort och tillfälligt projekt. Informella nätverk ser till att få organisationen att fungera. Foto: Anders Wiklund/Scanpix.

Med minskad anonymitet på byggarbetsplatserna kan svartjobben bekämpas. Det kan handla om att redovisa personuppgifter för alla byggnadsarbetare.

Så lyder ett av förslagen i en rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) som publiceras i dag, fredag. Fack och arbetsgivare i byggbranschen samt Ekobrottsmyndigheten har tagit initiativ till rapporten Organiserat svartarbete i byggbranschen.

– Om offentligheten blir större så blir det svårare att arbeta svart. Det är nog ingen som vill jobba svart om det blir en massa problem, säger Henrik Lantz Hedström, utredare på Brå.

Ett av de konkreta förslagen är alltså att redovisa personuppgifter och antal arbetade timmar på fakturan för att underlätta för beställaren att avgöra om det förekommer någon illegal verksamhet. Utredarna har inte övervägt om vars och ens lön ska finnas med på fakturan. Men Henrik Lantz Hedström säger att det kanske finns skäl för det, eftersom en möjlighet är att var och en av byggnadsarbetarna bara redovisar en liten del av sin inkomst vitt.

"Vill mygla"
Byggnads ordförande Hans Tilly gillar ökad offentlighet:

– Enligt vårt avtal ska vi också granska att lönerna är riktiga. Det vill inte arbetsgivarna utan de vill hålla på och mygla i en gråzon.
Björn Wellhagen, projektledare för Sverige Byggindustriers arbete mot svartjobb, svarar att den kommentaren bara är en efterbörd
från våren avtalsförhandlingar.

Rapportens syfte är att öka kunskapen om svartarbete i byggbranschen. Den beskriver illegal verksamhet och innehåller förslag om hur brotten ska bekämpas.

Håller sig undan polisen
Svartarbete underlättas av att byggandet helt består av korta och tillfälliga projekt. Omfattande informella nätverk ser till att få arbetsorganisationerna att fungera. Kulturen gör också de som inte ägnar sig åt svarta affärer drar sig för att gå till polisen.

– Om alla seriösa i branschen skulle säga ifrån skulle det innebära en stor förändring, säger Henrik Lantz Hedström
Utredarna har funnit två centralgestalter som organiserar brottsligheten: Fixaren är en brottsling utan större kunskap om byggbranschen men med ett brett brottsregister. Medan den kriminelle entreprenören är rotad i branschen och kan byggande.

Som regel skyltar de två inte med sina namn. Henrik Lantz Hedström har däremot svårt att ge någon enhetlig bild av de svartjobbande arbetarna. De är både yrkesarbetare och outbildade. En del har ganska hög svart lön medan andra inte tjänar speciellt bra.

– Vi kan definitivt inte generalisera och säga att svartjobbare som regel kommer från länderna på andra sidan Östersjön.

Hårdare tag
De kriminella kan ta sig in på bygget med hjälp av underentreprenörer, uthyrningsföretag och genom utlåning av arbetskraft. I rapporten förespråkas hårdare tag från polisen, som borde använda samma metoder som mot narkotikabrottslingar. Det skulle betyda ökad användning av informatörer, spaning och telefonavlyssning.

Utredarna vill också se en lagändring så att Skatteverket kan göra oanmälda besök på byggarbetsplatser. Ett liknande system har använts i bland annat restaurangbranschen – och där har inbetalningen av arbetsgivaravgifter ökat.

FAKTA: ID06
Sedan förra året samarbetar parterna i byggbranschen i ID06 för att försvåra svartarbete. Det innebär bland annat att alla på en byggarbetsplats ska bära synliga legitimationer. Än så länge har dock bara runt 9.000 personer ID06-kort. I byggbranschen arbetar bortåt 300.000 personer.

En underentreprenör är skyldig att i förväg anmäla alla dem som ska arbeta på en särskilt arbetsplats till huvudentreprenören. De som inte är föranmälda eller saknar legitimation kan avvisas från arbetsplatsen. Huvudentreprenören är skyldig att ha kvar närvaroförteckningen från ett bygge i två år för att Skatteverket ska ha möjlighet att titta på vilka som varit på en arbetsplats och hur mycket de varit där.

Läs också: hela BRÅ:s rapport (som pdf-fil)