Här lär arbetskamratern av varandra

Karl Larsson och Anders Lindhén hjälps åt vid mixern, rotfruktsbearnaisen blev julbordets överraskning och Stina Larsson rör i grytan med köksgrannen Anitha Jonsson i bakgrunden. Foto: Janerik Henriksson/Scanpix.

Vaktmästaren är kung i köket. Ekonomiassistenten har tumme med datorer och behandlingsassistenten vet hur man får upp flåset. På Dammsdalsskolan i Vingåker undervisar de sina kollegor i lärcirklar på arbetstid.

– Kryddpeppar går väl lika bra? Det är väl en blandning av svart- och vitpeppar?

Kryddburkarna skickas fram och tillbaka i hemkunskapssalen i Vingåker. I sista stund räddas rotfruktsbearnaisen från alltför julig kryddpepparsmak när någon kommer med svartpepparburken.

Sju plus tre
Det är onsdag eftermiddag och tio anställda på Dammsdalsskolan har samlats i en grannskolas hemkunskapssal för veckans matlagningscirkel. Till vardags är alla kollegor, men nu är sju av dem elever och tre cirkelledare. Julmat puttrar i grytorna, och även om vanan saknas är det inget fel på entusiasmen i köken. Anneli Fält rullar köttbullar för brinnande livet.

– Jag lagar nästan aldrig mat, och köttbullar har jag aldrig gjort. Jag brukar förlita mig på Mamma Scan, säger hon.

– Eller burkmat. Det finns så mycket i konservburkar nuförtiden. För att inte tala om vad man kan hitta i frysdisken, skämtar kollegan Anna Eriksson.

Knepig kockutmaning
Inte heller hon lagar mat hemma, men på jobbet ingår det i arbetsuppgifterna. Cirkeldeltagarna arbetar som behandlingspersonal på Dammsdals olika elevhem. Skolan har både utbildning och boende för elever med olika autismdiagnoser. På elevhemmen fixar personalen både lunch och middag till ungdomarna. Det kan vara knepigt för ovana kockar, och därför är matlagningscirkeln nyttig och uppskattad.

– Jag har lärt mig en hel del och fått nya recept som jag kan använda både på jobbet och hemma, säger Anna Eriksson, men avbryter sig när hon ser att kursledaren går förbi:

– Hur vet man när rödkålen är färdigkokt och vad hette det här som inte var grönkål?

Helt rätt uppdrag
Per Wallin smakar på rödkålen som behöver en minut till, och berättar att det gröna är savoykål som ska blandas i salladen. Han jobbar som alltiallo på ett boende, med allt från vaktmästeri till elevkontakt. På fritiden driver han en egen cateringfirma och han nappade direkt när lärcirklarna i matlagning behövde ledare.

– Det är kul att få dela med sig av sina kunskaper, att det som man gör på fritiden också kommer till användning och räknas, säger han.

Att få personalen att växa och utvecklas var grundtanken när lärcirklarna startade för drygt två år sedan. Skolans ledning och fackklubbar hade tröttnat på enstaka fortbildningar som bara nådde ut till dem som var intresserade. Dessutom glömdes kunskaperna snabbt bort, eftersom de aldrig följdes upp.

Returinformation
Efter att några anställda deltagit i en utbildning i lärande ledarskap på forsknings- och utvecklingsenheten Apel i Lindsberg föddes idén att se vilken kompetens som redan fanns på skolan och att utnyttja den.

– Alla har ju olika intressen och många har arbetat inom andra yrken innan de kom hit. Det finns massor med kunskap hos personalen som vi bestämde oss för att försöka använda, säger Pia-Lena Rengman, som är en av enhetscheferna bakom idén till lärcirklarna.

Enkäter bland personalen visade vilka dolda talanger de hade och vad de ville lära sig. Resultatet blev cirklar i datakunskap, matlagning och friskvård. Att få frivilliga ledare var inget problem och intresset för att delta var enormt. Första året var runt hälften av de 170 anställda med i någon cirkel.

Del av jobbet
– Att vi utgår från deltagarnas behov och att de får gå på kurs två timmar i veckan på arbetstid är nog en anledning till framgången, säger Pia-Lena Rengman.

– Det är också lättare att delta i cirklarna när man inte måste åka i väg någonstans. Och man vågar fråga mer när läraren är kollega och inte en 20-årig datakonsult, fortsätter Anne-Elise Koivisto, som är ekonomiassistent och datakursledare.

En annan fördel är att cirklarna blir i princip gratis för skolan. Ledarna ställer upp på arbetstid, men utan extra ersättning, och utbildningen sker i skolans lokaler. Personalen täcker upp för varandra och turas om att gå cirklarna, så att den förlorade arbetstiden inte heller kostar något.

Skapar nya idéer
Det är billig fortbildning som ger goda resultat, och inte bara deltagarna utvecklas. Cirkelledarna växer när de känner att de kan förmedla sina specialkunskaper, och cirklarna har haft en positiv effekt på hela verksamheten, enligt Pia-Lena Rengman.

– Det väcks nya idéer hela tiden på kurser som vi kan ordna och saker som kan förbättras. Det är ett aktivt utvecklingsarbete som vi inte haft lika mycket av tidigare.

Matcirkelns deltagare i det julmatsdoftande skolköket är lika positiva till lärcirklarna som ledningen.

– Det känns lite lyxigt att få göra det här på arbetstid, säger Anitha Jonsson, och smakar av rotfruktsbearnaisen. Förvånat konstaterar hon att den smakar mer bearnaise och mindre rotfrukter än hon kunnat föreställa sig.

– Det är bra att vi får lära oss att laga nyttig mat. Vem hade kunnat tro att det skulle gå att göra en god sås av rotfrukter?

Mat och data
Anna Eriksson dukar fram sin rödkålssallad på bordet. Förutom matlagningscirkeln har hon tidigare gått en datacirkel. Nu är hon också en av ledarna på friskvårdskursen där terminens tema, passande nog, är cirkelträning. Hon har bara ord för vad hon tycker
om lärcirklarna.

– Toppen!

Samma betyg får även matcirkelns julbord. Visst skulle köttbullarna vara lite saltare,
och pepperkakstryffeln skulle ha stelnat enligt receptet, men vad gör det när det går att servera den ur knäckformar? Det mesta går att fixa efteråt, enligt Per Wallin. Det är en nyttig erfarenhet för deltagarna. Även recepten får de med sig. De läggs ut på skolans intranät tillsammans med kompletta med handlingslistor och underlättar matinköp och planering i framtiden.

Efter drygt två timmar i skolköket är magarna fulla och disken inställd i diskmaskinen.

– Då så, då går vi och lagar kvällsmat till eleverna, säger en av deltagarna, när alla bryter upp.

De vanliga arbetsuppgifterna väntar.

FAKTA: Starthjälp
1.  Talangjakt. Ta reda på vilka dolda talanger, kunskaper och kompetenser som finns på arbetsplatsen.
2.  Hitta behovet. Fundera igenom vilka av kunskaperna som arbetsplatsen har användning av.
3.  Önskelista. Ta reda på vad de anställda vill lära sig.
4.  Utse ledare. Hitta frivilliga ledare. För den som aldrig undervisat tidigare det bli en riktig kick att sprida sina kunskaper till kollegor.
5.  Nivåanpassa. Tänk på att lägga utbildningen på rätt nivå. Kanske behövs olika grupper. Anpassa lärarna efter nivån, så att nybörjarna inte får ett proffs som de inte vågar fråga.
6. Starta. Tänk på att välja tider som passar personalen och begränsa gärna kurstillfällena så att det inte blir för många.

Läs också: artikeln "Följ kockens råd: ät miljövänligt i jul!" 14/12 2007