Takpanelerna får elräkningen att krympa

För Ed Keijser och Lars Falch på nätbolaget Nuon har vägen mot förnyelsebar energi givit nya utmaningar. Att sälja och installera alternativa energikällor blir en allt större del av verksamheten. Foto: Cynthia Boll/ANP.

I våras lanserade miljöpartiet i Sverige idén att vanliga elkonsumenter ska kunna sälja el till nätbolagen genom solpaneler och små kraftverk, en idé som snabbt dog i svensk debatt. Men på många håll i Europa finns redan systemet, däribland i Holland.

Rob Nispeling i holländska Arnhem är ingenjör och extra intresserad av tekniken bakom nya energisystem. Därför nappade han på erbjudandet om att testa det senaste i Hollands väg mot förnyelsebar energi, att generera elektricitet vid uppvärmningen av hus.
Sedan tidigare hade familjen en solpanel på taket. Den holländska arkitekturen, snarare än klimatet, gör Holland lämpat för solpaneler. Många bor i radhus där rummen staplas på höjden och där alla lägenheter har ett tak att placera solpaneler på.

Familjen Nispelings panel kopplades in 2003 och har sedan dess gett omkring 600 kilowattimmar (kWh) per år. En solpanel i Holland producerar oftast mellan 600 och 1.000 kWh per år.

– Det enda som behövs är en speciell elmätare. De kan köpas i vilken elaffär som helst och man behöver inte anlita en elektriker för att installera den. Det är bara att stänga av strömmen först, säger Rob Nispeling.

Räknas av räkningen
Att svenskarna själva skulle få installera sina elprodukter är väl osäkert, men i Holland är det tillåtet. Mätaren registrerar både ingående och utgående el. Den utgående elen, alltså den el som familjen säljer tillbaka till sin elleverantör, dras från elräkningen.
Mellan 75 och 80 procent av solpanelens elektricitet förbrukas i hemmet. Men under sommarmånader och när elförbrukningen är låg kan familjen sälja tillbaka det överskott som produceras.

Enligt holländsk lag måste elbolagen köpa tillbaka el från sina kunder till samma pris som de säljer sin el för upp till en leverans på 3.000 kWh per år. Det betyder att Rob Nispeling får omkring 1 krona och 80 öre per kilowattimme. Den kund som själv levererar över 3.000 kWh per år måste sluta speciella avtal, men för vanliga hushåll är det närmast omöjligt att producera så mycket överskottsel.

– Det är ett väldigt enkelt system som sköter sig själv via fakturan, säger Rob Nispeling.

Väntar teknikrevolution
Mikrogeneratorn installerades för drygt ett år sedan. Den är stor som en tvättmaskin och står i garaget, inte så mycket för det brummande ljudets skull som för tyngden. Den väger bortåt 30 kilo och han vill inte riskera att skada något av de övriga golven.

– Vi satsar på det här lite av idealism, och som ingenjör är jag ju väldigt intresserad. Jag är säker på att det kommer att bli en stor teknisk revolution ganska snart på det här området.

Den vanligaste värmekällan i Holland är gas. Familjens gasvärmare med mikrogenerator värmer huset och värmer vatten till kranarna samtidigt som den genererar elektricitet som säljs tillbaka till nätet. Systemet sätter också press på elbolagen. Elbolaget Nuon har funnit en ny nisch i försäljning och drift av solpaneler och allt som kan minska energiförbrukningen.

– Vi befinner oss just nu i ett vakuum sedan de gamla subventionerna togs bort 2006. Regeringen har lovat återinföra dem 2008, men formerna är inte klara ännu, säger processingenjör Ed Keijzer på Nuon.

Betalar i el
För att alla ska ha råd med solpaneler betalar Nuon från början både panel och installation. Därefter betalar kunden samma elräkning som tidigare trots att solpanelen är i drift. Kunden betalar av själva solpanelen genom inte få ersättning för den el som levereras. Men när den är fullt betald återgår fakturan till den riktiga förbrukningen.

– Samma system ska vi ha för all utrustning som sparar energi, till exempel värmepumpar och lågenergilampor, men vi är inte klara med återbetalningstiden eftersom vi inte vet hur stora subventionerna blir. Men så snart det är klart så introducerar vi systemet, säger Ed Keijzer

En kort återbetalningstid är helt avgörande, enligt Lars Falch, chef för Nuons strategiska avdelning för uthållig energi.

– För att en installation ska bli intressant krävs en återbetalningstid på högst fem tio år. Politikerna talar om klimat och miljö men det kunderna tänker på är hur mycket pengar de kan tjäna, säger han.

Enligt Lars Falch står Holland bara i början av en allmän småskalig energiproduktion.

– Decentraliseringen kommer att fortsätta. Till exempel har vi börjat ta tillvara den överkapacitet som finns i växthusen.

– I framtiden kommer energi inte bara att komma från hushållen utan alltmer från företagen. Och Nuon kommer mer att inrikta sig på att ta fram service och tekniska lösningar vid sidan av att bara leverera energi, säger han.

FAKTA: Energisystemet

• En liten solpanel med styrkan 600 kilowatt ger i Holland en återbäring varje år på omkring 1.000 kronor. (I Sverige – med färre soltimmar – skulle samma solpanel ge mellan 600 och 700 kronor per år, räknat på samma elpris.)
• Under 2005 installerade omkring 30.000 hushåll fyra eller fler solpaneler på sina tak.
• 2006 togs de statliga subventionerna för installationen bort. De ska dock återinföras 2008.
• Ett holländskt hushåll kan leverera tillbaka upp till 3.000 kilowattimmar per år utan något speciellt avtal.
• Nätbolagen är skyldiga att köpa tillbaka el för samma pris som de säljer el. Abonnemangskostnad och nätkostnad räknas in i återköpspriset.