/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/ht2007/opinion_4707.png

Två av tre i LO-opinion vill ha mer betyg i skolan. Kvinnorna är mest för betyg.

Majoriteten av männen vill också ha betyg tidigare, som Lars Strömstedt, chaufför och klubbordförande på åkeriet Schenker i Örnsköldsvik:

– Det behövs betyg så att barnen får lära sig att det man gör och inte gör får konsekvenser. Så är det i vuxenlivet också.

Knappt hälften av betygsanhängarna vill börja med betyg i sexan eller sjuan, det vill säga på högstadiet. Av de övriga vill de flesta ha betyg på mellanstadiet, men en och annan vill ha betyg redan i årskurs 3.

Det främsta argumentet är att betygen behövs för att fånga upp barn som behöver stöd.

De som säger nej till mer betyg använder gärna ord som hets,  utslagning, rangordning och godtycke.

– För duktiga och välartade elever fungerar betygen som en bekräftelse men för dem som ifrågasätter tingens ordning, eller har svårt för sig, blir betygen närmast ett passivitetspiller. ”Det är ändå kört, varför ska jag överhuvudtaget anstränga mig?” Skolan måste motivera lärandets betydelse med andra morötter än betyg, tycker Leif Rubensson, undersköterska på Almagårdens servicehus i Vindeln i Västerbotten och bland annat arbetsplatsombud i Kommunal.

Anna-Karin Nylund, Boden, elevassistent och arbetsplatsombud i Kommunal:

– Betygen är bara till för att eleverna ska kunna komma in på ett nationellt program på gymnasiet. Senare i livet är det arbetslivserfarenhet som gäller och hur du är som person.