SISTA ORDET. Moderaterna i Täby beter som de gamla kommunisterna i Sovjetunionen fast tvärtom: de vill dela ut det som det allmänna byggt upp till privata ägare.

Den salvan kommer inte från en missnöjd socialdemokrat utan från domaren Carin Wiklund Jörgensson, folkpartistisk fritidspolitiker i Täby.

Hon tar inte till överord. I Täby kommun har moderaterna egen majoritet. Det har fått dem att tro att de kan göra vad de vill, även bryta mot lagarna, konstaterar Wiklund Jörgensson i en intervju i Aktuellt i Politiken. Hon lämnar nu sina uppdrag i protest. Hon står inte ut med att olagligheterna brer ut sig i kommunen.

Förskringringen sker öppet i Täby
Att politiska företrädare använder sin makt till att berika privatpersoner är något som brukar förknippas med den italienska maffian. Men där sker förskingringen oftast i det fördolda. I Täby äger den rum helt öppet.

Mest bekant är privatiseringen av Tibble gymnasium. Fullmäktigemajoriteten i Täby sålde ut skolan till en moderat rektor och en lärare för nio miljoner. Året innan hade kommunen rustat upp skolan för omkring 40 miljoner.

Utförsäljningen genomdrevs trots protester från föräldrar, lärare, elever och hela den politiska oppositionen. En omröstning vid skolan visade att 76 procent av eleverna och 84 procent av lärarna var emot utförsäljning.

Utförsäljningsbeslutet är överklagat till länsrätten. Det anses strida mot kommunallagen. En kommun får inte på otillbörligt sätt gynna en enskild näringsidkare.

Starkare skydd av offentligt ägande

Nu går Täbymaffian vidare och säljer äldreboendet Allégården. Förfarandet är detsamma. Anställd personal får utan upphandling överta hela verksamheten så gott som gratis. Även detta beslut är överklagat.

Moderaternas maktfullkomlighet i Täby väcker frågan om det inte är för lätt för en politisk majoritet att slumpa bort offentlig egendom. I den gamla kommunallagen slogs fast att kommunens egendom inte fick förvaltas så att kommunens förmögenhet förskingras, påpekar s-riksdagsmannen Bo Bernhardsson i en artikel i senaste numret av Tiden.

Han anser att vi behöver skapa ett starkare lagligt skydd för både kommunalt och statligt ägande. Det ska inte vara möjligt att försnilla offentlig egendom hur som helst.

Lagtekniskt är det förstås ingen lätt uppgift. Riksrevisorn har till exempel redan påpekat att Mats Odells pågående utförsäljning av statlig egendom är grundlagsstridig, eftersom hanteringen inte beretts med den noggrannhet som lagen kräver och konsekvenserna av försäljningen inte analyserats. Men Mats Odell och hans regeringskolleger anser precis som maffian i Täby att de står över lagen.

Kommunala folkomröstningar om utförsäljningar

Ett sätt att försvåra maktövergrepp som de i Täby vore att införa beslutande kommunala folkomröstningar när det gäller försäljning av kommunal egendom. För att utlysa en sådan folkomröstning borde räcka att en minoritet i fullmäktige kräver det eller att en viss andel av de röstberättigade stöder kravet.

Ett skäl för en sådan ordning är att utförsäljningarna oftast är definitiva. Det som en gång är sålt går sällan att få tillbaka. Att väljarna om fyra år har möjlighet att rösta bort den styrande majoriteten är därför till föga glädje. Med beslutande kommunala folkomröstningar får invånarna själva i god demokratisk ordning ta ställning till hur de vill handskas med den gemensamma egendomen.