Ljusare framtid för deltidsanställda

Mer än varannan kommunalanställd kvinna jobbar deltid eller är timavlönad. Men nu minskar deltidsarbetslösheten, enligt statistik från arbetsgivarna.

Förra året var drygt  204.000 kvinnor deltidsanställda i kommunerna. Det innebär att 35 procent av de månadsavlönade kvinnorna hade deltidsjobb. Till det kom 65.000 heltidsanställda som gått ner till deltid och 77.000 timavlönade, vars arbetstid kan variera kraftigt.

Tillsammans utgjorde de mer än varannan kommunalanställd kvinna, medan bara var fjärde kommunalanställd man arbetade deltid eller var timavlönad.

– Det är väldigt många, framför allt kvinnor, som skulle vilja och som behöver jobba mer för att få ekonomin att gå ihop. Men arbetsgivarna väljer fortfarande att ta in timanställda i stället för att ökad arbetstiden för de deltidsanställda, säger Annica Jansson, ombudsman på Kommunal.

Rejäl nedgång
Hur många av de deltidsanställda som skulle vilja jobba mer, vet ingen. Men statistik från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar att antalet som anmäler sig deltidsarbetslösa hos arbetsförmedlingen har minskat de senaste åren. Förra året var 56.000 kommunal- och landstingsanställda anmälda som deltidsarbetslösa hos arbetsförmedlingen. Det är en minskning med 30 procent i jämförelse med 2000.

– Antalet deltidsarbetslösa minskar och minskningen är betydligt större i vår sektor än på övriga arbetsmarknaden, säger Britta Rundström som är chef för avdelningen för arbetsgivarpolitik på SKL.

Hon tror att minskningen beror på att arbetsgivarna börjat arbeta mer aktivt med arbetstidsfrågan. Flera olika projekt de senaste åren har fått försökskommuner att prova rätt till heltid. Kommunal har länge krävt att heltid ska bli en rättighet för alla, så även i årets avtalsrörelse. Men facket fick backa på den punkten. Att avtala om rätt till heltid, eller lagstifta som förra regeringen ville, tycker arbetsgivarna är fel väg att gå.

Kräver eget initiativ
– Det är en stor omställning som ska till ute i verksamheterna om alla ska få jobba heltid. Vi tror inte att man kan avtala om det och komma med påbud uppifrån. Om det ska fungera måste det ske frivilligt, säger Lars-Ove Brander, som arbetar med deltidsfrågor på SKL.

Annica Jansson på Kommunal delar inte den uppfattningen, hon tror att det krävs centrala regler för att alla ska få rätt till heltid.

– Man kan säkert lösa det på frivillig väg i en del kommuner, men vi vill ha det centralt reglerat så att det blir lika för alla och inte handlar om varje arbetsgivares goda vilja, säger hon.

I stället för reglering i årets avtal enades parterna om att tillsätta en gemensam arbetsgrupp som ska se över deltidsfrågan. Gruppen har ännu inte träffats, men efter årsskiftet ska arbetet vara i gång.

FAKTA: Alliansen stoppar lag
Facket har länge krävt en lag om rätt till heltid, eftersom det inte fungerat att reglera frågan i avtal. S-regeringen arbetade fram ett lagförslag som dock inte hann läggas fram före regeringsskiftet. Det är skrotat, eftersom den borgerliga alliansen inte vill lagstifta om heltid. Socialdemokraterna står fast vid att heltid ska vara en rättighet, liksom vänsterpartiet och miljöpartiet.

Läs också: artikeln "Deras heltid är en självklarhet", 19/10 2007