Arbetarna lever i skilda (löne)världar

Susanne Adolfsson Brage klarar inte sig och de två barnen på sin lön. Det går runt för klubb­ordföranden på Ica Maxi i Torslanda i Göteborg bara tack vare ekonomiskt stöd från hennes föräldrar.

– Länge har jag försökt få flera timmar. Nu jobbar jag 75 procent och jag tror nästan ingen i kassan har heltid, säger hon. Hon säljer korv och läsk bakom en disk. En liten kille i blå tröja och toppluva vill ha korv med bröd och en Festis.

Butiken öppnade för tre år sedan och den går bra. Köerna vid kassorna är långa redan tidigt på torsdag eftermiddag. Susanne Adolfsson Brage fick bara butiksavtalets garanterade höjning. Liksom nästan hälften av sina 140 arbetskamrater fick hon inte del av pottpengarna. Hennes nya deltidslön är närmare 17.000 i månaden, och skulle ha varit 13.100 om hon bara jobbat dagtid. De lokala avtalsförhandlingarna i år var hennes första. Hon skötte dem helt själv. Handels avdelningen kunde ge henne det stöd hon bad om.

Gjorde sig inte hörd
Några pengar utöver det centrala avtalet var det inte tal om och Susanne Adolfsson Brage ville att potten skulle delas lika bland alla i butiken. Cheferna ville dela ut den med stöd av fem olika kriterier. Susanne Adolfsson Brage tyckte inte hon klarade att påverka, och det blev i stort sett som cheferna ville.

– Men förhoppningsvis har jag mer skinn på näsan och klarar förhandlingarna nästa år bättre, säger hon.

Skillnaden är stor mot ordföranden i Volvos verkstadsklubb. Olle Ludvigsson har eget kontor och arbetar fackligt på heltid. Det är ett uttryck för facklig styrka, och han skrattar glatt när han berättar om förhandlingsresultatet. Det gick bra – två års lönehöjningar på en gång och pengar utöver det centrala avtalet.

– Det var länge sedan som medlemmarna var så positiva till ett avtal, säger Olle Ludvigsson.

I diskussionerna mellan LO-förbunden har jämställdhetspotten varit en stor fråga. Men ingen av de butiksanställda och bilbyggare som LO-Tidningen pratar med känner till den. Däremot är åsikterna många om vad som är rättvis lön. Volvos personbilstillverkning ligger nära Ica Maxi i Torslanda. I motor- och chassiverkstaden i Bulycke arbetar 700 metallarbetare. Christian Levin har monterat motorramar i fem år.

– Det är samma skit hela tiden. Jag roterar mellan 15 olika stationer, säger han.

Bonus för kvällsisarna
Lönen tycker han är mycket bra. Den räcker till mycket och lite till, säger han. Nu vet han inte riktigt vad han tjänar, men gruppordföranden Peter Krantz har koll och säger att den kommer att hamna under 25.000 kronor med det nya påslaget. Det är för dagtidsarbete. Den som arbetar ständig kväll får 5.000 kronor mer per månad.

Christian Levin är förundrad över betalningen. Han är 26 år och tjänar mer än sin mamma, som arbetat 20 år i vården.

– Här jobbar vi med döda ting. De som arbetar med människor borde värderas bättre, säger Christian Levin.

Ylva Lindin har arbetat sju år på motor­verkstaden. Hon har personalansvar i sin grupp. Årets lönepåslag beskriver hon som helt okej. Hon hade bara väntat sig en tredjedel så mycket. Hon har handledsstöd på båda armarna. Två gånger har hon varit sjukskriven – för inflammation i en axel och för att nerverna i en handled hamnat i kläm.

– Vårt jobb är tungt, och i butik är arbetet inte lika monotont, säger hon. Vi bör ha mer betalt än dem på Ica Maxi, eftersom vi offrar vår hälsa.

Dessutom tror Ylva Lindin att löneklyftorna beror på de olika fackförbunden. IF Metall har väl gjort något bra som Handels inte klarat, tror hon. På Ica Maxi är runt 30 av de bortåt 140 anställda med i facket. Terese Sunedahl, som plockar nybakat bröd från bakplåtar, tycker lönen är ganska bra. Tidigare arbetade hon på restaurang och där var lönen inget vidare.

– Det är bra att potten fördelas efter prestation. Det ska synas att man anstränger sig, säger hon.

Kollektivavtal bra nog
Terese Sunedahl är med i facket, men funderar på att gå ur. Hon tycker det är onödigt att lägga pengar på det. Butiken har ju kollektivavtal, och det gör att cheferna inte kan hitta på vad som helst. Petra Duveholt är skyddsombud på specialavdelningen, där allt som inte är livsmedel finns. Hon tycker skillnaderna i lön mellan butik och industri är fel. Kvinnojobbens löner borde upp.

– Men vi är lite för mesiga för att ta striden. En del av oss luras nog att tro att lönen är ganska bra av att tilläggen för arbete på kvällar och helger är ganska högt, säger hon.

Petra Duveholt har svårt att exakt säga vad som skulle vara en vettig lön, men hon tycker att det ska gå att klara sig ekonomiskt på att arbeta mellan sju på morgonen och fyra på eftermiddagen. För de anställda på Ica Maxi kan det komma extra pengar i slutet på året, berättar Stig Lundström, ägare och vd. För många göteborgare är han också känd som ordförande för fotbollslaget IFK Göteborg.

– När jag har en vinst som är större än vad som behövs för ett starkt företag kan jag dela med mig, säger han.

Hans tanke är att resultatpremien ska delas ut i tre nivåer – en till de butiksanställda, lite mer till säljledarna och ytterligare mer till ledningen. För det butiksanställda kan det handla om tre fyra kronor för varje arbetad timme under det gångna året.

Stig Lundström säger att handels butiksavtal låg p&ari
ng; den nivå han väntade sig. För honom och hans butik var det inga problem att betala. Fördelningen av potten vill han göra med hjälp av kriterier, som flexibilitet och servicekänsla.

– Det är en möjlighet att premiera dem som vill göra butiken bättre, säger han.

FAKTA: Industrins löneglidning motverkar utjämningen
I kronor räknat får bilbyggarna på Volvo större genomsnittliga lönehöjningar än dem som jobbar på Ica Maxi. Trots jämställdhetspotter.

Efter årets avtalsrörelse, både den centrala och den lokala, tjänare en bilbyggare som jobbar dagtid 25.000 kronor i månaden – att jämföra med ett butiksbiträde som också jobbar dag och får bortåt 18.000 – om hon hade haft en heltidstjänst. Handels centrala butiksavtal gav lite mindre än 13 procent i lönepåslag under tre år, medan IF Metalls teknikavtal gav strax under 10 procent. Bakom de olika procentsatserna fanns ett fackligt resonemang om jämställdhetspotter och minskade skillnader mellan manligt och kvinnligt dominerade branscher.

Utjämningseffekten kan dock försvinna helt i de lokala förhandlingarna. Till skillnad från i handeln är extra påslag vanliga i industrin. Det är dock inte helt lätt att jämföra löneutfallet på Volvo Personvagnar i Göteborg och grannbutiken Ica Maxi: Volvoarbetarnas löneökning gäller från den 1 oktober och ger de två första avtalsårens påslag på en gång. Enligt klubben handlar det om 1,8 procentenheter över centrala avtalet, i snitt en höjning av månadslönen med 1.760 kronor.

På Ica Maxi gäller påslagen från den 1 april och är i snitt 764 kronor mer i månaden för heltid – som de flesta inte arbetar. Det blev inget extra lokalt. Nästa års genomsnittliga löneökning är 795 kronor per månad och det ger sammanlagt 1.559 kronor – att jämföra med Volvos tvåårsökning på 1.760.

De butiksanställda får kanske en resultatpremie i slutet på året, som i bästa fall kan ge 664 kronor per månad för den som arbetat heltid och inte varit sjuk under året, enligt vd Stig Lundström. För bilbyggarna är den lägsta löneökningen 1.573 kronor och den högsta 1.878 kronor på två år. Skillnaden är större på Ica Maxi: Lägsta lönehöjningar för en heltid är 458 kronor i månaden och den högsta 1.288 kronor på ett år.

Läs också: en sammanställning av detaljhandelns avtal ”Klart för löner i handeln”, 30/3 2007
Läs också: en sammanställning av teknikavtalet ”Bara gruvarbetarna kvar”, 16/3 2007