A-kasseavgift stoppar samgåenden

Regeringens nya a-kasseavgift gör det svårare för a-kassor att gå samman.
– Jag undrar om inte själva avsikten är att slå sönder solidariteten, säger Lars-Inge Hallberg, föreståndare för elektrikernas a-kassa.

Att gå samman är ett naturligt sätt för a-kassorna att hålla nere sina kostnader och dela på risken för ökad arbetslöshet. Den 1 oktober slog Byggnads och Målarna samman sina a-kassor, och Sif och HTF gör samma sak när förbunden går ihop. LO-förbunden utreder en gemensam a-kassa för hela LO, alternativt fler frivilliga samgåenden mellan förbundens kassor.

Men regeringens nya a-kasseavgift, som införs den 1 juli 2008, kan hindra nya sammanslagningar. Regeringen vill att varje a-kassa själv ska stå för en tredjedel av kostnaden för sina arbetslösa. Det ska ske genom en ny ”arbetslöshetsavgift”, som blir en del av medlemsavgiften.

Tak ska hålla nere kostnaden
Följden blir att a-kassor med många arbetslösa måste ta ut höga medlemsavgifter, medan kassor med få arbetslösa får låga avgifter. Medlemsavgiften i elektrikernas a-kassa sjunker med 175 kronor i månaden och blir totalt 151 kronor. Medan avgiften i Hotell- och restaurangs a-kassa höjs med 36 kronor i månaden, och i Livs a-kassa med 41 kronor. Totalt får medlemmarna i de dyraste kassorna betala över 400 kronor i månaden. Deras avgifter hade kunnat bli ännu högre, men regeringen sätter ett tak för arbetslöshetsavgiften vid 300 kronor.

Med så stora skillnader i avgift blir samgåenden svåra, enligt flera personer vid LO-förbundens a-kassor och LO:s kansli. Medlemmarna i kassor med låg arbetslöshet måste acceptera kraftigt höjda avgifter om de går samman med en a-kassa där arbetslösheten är hög.

Effekten förstärks av taket för arbetslöshetsavgiften. Utan taket skulle medlemsavgiften i de allra dyraste a-kassorna kunna bli drygt 1.000 kronor i månaden, enligt beräkningar som LO-Tidningen tagit del av.

Så länge exempelvis Musikernas och Hotell- och restaurangs a-kassor är självständiga stannar avgiften vid taket, 300 kronor i månaden. Men om de går ihop med kassor som har lägre arbetslöshet kommer taket inte längre att slå till. Medlemmarna från de dyra a-kassorna vältrar då över hela sin kostnad, på medlemmarna i den nya, sammanslagna kassan.

Minskar dragningskraften
Detta gör de dyra kassorna till föga attraktiva partners för sammanslagning, påpekar LO-Tidningens källor. Peter Schönefeld, kanslichef vid a-kassornas samorganisation, vill inte kommentera siffrorna, men säger:

– Taket vid 300 kronor är bra för små, dyra kassor. Men det hindrar fusioner.

Elektrikernas a-kasseföreståndare Lars-Inge Hallberg är kritisk.

– Det är naturligtvis tacksamt för oss att få låg avgift. Men det visar hur fel regeringens förslag är. Det är inte vår förtjänst att arbetslösheten bland elektriker är nere i 1,3 procent, det beror på konjunkturen.

– På sikt är det rätt att gå samman och dela solidariskt på kostnaderna för arbetslösheten. Men oavsett vilka vi går ihop med får vi höjda avgifter. Det är inte lätt att gå ut till våra medlemmar och förklara varför de ska betala högre avgift trots sin låga arbetslöshet,
säger Lars-Inge Hallberg.

Utredningen om en gemensam LO-kassa leds av Anders Bergström, tredje vice ordförande i Kommunal. Eftersom utredningen nyss har börjat vill han inte kommentera hur regeringes förslag påverkar LO-förbundens planer.

FAKTA: Så ändras avgifterna till a-kassan
Regeringen har räknat fram vad den föreslagna arbetslöshetsavgiften innebär för medlemmar i de olika a-ksassorna. I åtta kassor ger den nya modellen högre avgift än i dag. Beräkningen bygger på en prognos av utbetalde ersättningar och är ungefärlig.

Läs också: artikeln "De belönas för ansvarsfulla krav", 27/9 2007