För cirka hundra år sedan ställde August Palm frågan: ”Hvad vilja Socialdemokraterna?” Frågan är lika aktuell i dag. Den borde alltid finnas högst upp på dagordningen.

Hur kan det komma sig att vi har fått ett samhälle som präglas av en sådan ojämlikhet? Det beror bland annat på att under de sista sexton åren har skattesystemet ändrats. Människor med höga inkomster har fått sänkta skatter. De i låg- och mellanlöneläget har fått vidkännas högre avgifter som tagits ut för att finansiera skattesänkningarna. Omkring 1990 infördes en utvidgad moms vilket direkt slog mot låginkomsttagarna. Samtidigt sänktes skatten på ”arbetsfria” inkomster såsom avkastning från aktier  med mera.

Vid samma tidpunkt beslutade också riksdagen att så gott som all offentlig verksamhet skulle bedrivas av privata företag. Den osunda konkurrens som detta medförde kom att utöva en allt större press på de anställda, som drabbades av olika belastningssjukdomar. Resultatet blev ökad sjukskrivning och utslagning från arbetsmarknaden. Den offentliga servicen till medborgarna försämrades också.

Funkar inte
Det elände som drabbade vanliga löntagare och sjukskrivna beror inte bara på den dåvarande regeringen. Kontakterna mellan de styrande och de styrda fungerade inte. Kommunalråd, landstingsråd och ministrar lät sig styras av sina tjänstemän. Nyliberalismens idéer tog över den medmänsklighet som varit socialdemokratins kännetecken under många decennier.

Det duger inte för ett idéparti som vårt att ha en annan inriktning på politiken än den som omfattas av huvuddelen av medborgarna. Det är absolut nödvändigt att de som vi väljer lyssnar mera på medborgarna än på de anställda tjänstemännen.

Trots att det politiska intresset aldrig har varit större så har vi svårt att dra till oss det stora engagemang som finns för samhällsfrågorna.

I  dag är det andra vägar man använder för att påverka politiken. Medborgarna vänder sig i allt större utsträckning till massmedia för att påtala brister som våra politiker borde kunna klara av att lösa. Stora och viktiga frågor som internationell solidaritet och miljön har helt kommit bort från den politiska dagordningen.

Kan inte påverka
Ska vi lämna över dessa viktiga frågor till Attac, Amnesty international, Veganerna och Miljörörelsen? Att få det socialdemokratiska partiet att lyssna och ta till sig medborgarnas oro och engagemang för de här frågorna har visat sig mycket svårt. Megafonen har varit riktad ner mot medborgarna som inte har haft möjlighet att påverka politiken.

Vi medborgare måste påverka politikens innehåll genom att påverka tillsättningen av våra förtroendevalda samt att få dem att lyssna på oss medlemmar i partiet. Sedan måste vi  tillsammans med våra valda ombud, så att säga vrida megafonen och låta de däruppe få reda på vad vi tycker.

Ulf Lavén
Medlem i Kista socialdemokratiska förening