Svensk industri i världsklass

Arbetarna i den svenska tillverkningsindustrin har ända sedan början på 1990-talet uppvisat en produktivitetsökning i världsklass. Trenden fortsatte förra året. Produktiviteten ökade med 6,5 procent under fjolåret, enligt siffror från USA:s arbetsmarknadsdepartement.

Samtidigt växte arbetskraftskostnaderna måttligt. Timlönerna för arbetarna i industrin steg med 3 procent. En siffra som placerar den svenska löneökningstakten i ett europeiskt mittskikt. Jämfört med föregående decennier är ökningen i fjolårets lönekuvert synnerligen blygsam.

Dumpad enhetsarbetskraftskostnad
Dessa två faktorer tillsammans gör att kostnaden för att producera minskade mer i Sverige än i nästan alla andra europeiska länder. Sett över hela 2000-talet är Sverige det europeiska land där enhetsarbetskraftskostnaden – arbetsgivarens utgifter för löner och sociala avgifter som krävs för att producera en enhet – har fallit allra mest.

Amerikanska arbetsmarknadsdepartementets statistik omfattar 16 ledande industriländer i Europa, Nordamerika och Asien.
Undersökningen inriktar sig på produktiviteten och kostnaden för anställda i produktionen inom tillverkningsindustri som har internationell konkurrens.

Produktivitet är ett ekonombegrepp som mäter effektiviteten, oftast i form av värdet som produceras under en arbetstimme.

Inte personalen som skippats
Ett sätt att höja produktiviteten är att låta färre personer producera vad som tidigare gjordes av en större styrka. Men en granskning av statistiken för 2000-talet visar att den ökade svenska effektiviteten inte kännetecknas av stora personalnedskärningar.

Sverige uppvisar den största ökningen i produktionen bland Europas och Nordamerikas länder. Samtidigt har sysselsättningen, mätt både i arbetade timmar och antal sysselsatta, hållits uppe jämfört med resten av Europa. Industrisysselsättningen har minskat mer i fem av de andra nio länderna.

Läs också: artikeln "Världsklass, Sverige", 28/9 2006