/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/ht2007/Marie-Andersson_3907.jpg
I 23 år har Marie Andersson arbetat som servitris på konferensanläggningen Stenungsbaden i Stenungssund. Foto: Adam Ihse/Scanpix.

Under en informationsträff med facket upptäckte Marie Andersson att hon inte anmält sin sjukskrivning till AFA. Två veckor efter hennes anmälan kom pengarna, retroaktivt för nio års sjukdom.

– Jag blev jätteförvånad, både över att det var så mycket pengar och att det gick så snabbt, säger hon.

I 23 år har Marie Andersson arbetat som servitris på konferensanläggningen Stenungsbaden i Stenungssund. Hon trivs med arbetet och gemenskapen, och som tidvis fackligt engagerad är avtalsförsäkringar ingen nyhet för henne. Tidigare har hon också fått ut pengar från sjukförsäkringen AGS. Det var när hon på 1980-talet tvingades operera ett knä.

– Men jag trodde inte att man fick ersättning mer än en gång, säger hon.

Ersättning på halvtid
När en ämnesomsättningssjukdom smög sig på reflekterade hon därför aldrig över att hon återigen var berättigad till ersättning. I mars 2007 följde hon med på en vårupptakt som avdelning 54 i Hotell- och restaurangfacket hade för förtroendevalda och medlemmar. Hon fick då sedan länge sjukersättning på halvtid.

Ett av inslagen var när försäkringshandläggare Krister Samuelsson från LO-distriktet i Västsverige informerade.

– Jag märkte att Marie reagerade redan under informationen, och vi pratade vidare efteråt om hennes sjukhistoria, säger Krister Samuelsson.

– Jag förklarade allt för Krister efter mötet, och han insåg ganska snabbt att jag borde ha fått ersättning, säger Marie Andersson.

Många gånger har medlemmar alltför vaga kunskaper om hur avtalsförsäkringarna fungerar, anser Krister Samuelsson.

– En vanlig missuppfattning är att sjukdomen måste ha med jobbet att göra, men så är det inte alls. Maries sjukdom orsakades inte av hennes arbete, men AGS-försäkringen gäller ändå.

Sker inte av sig självt
En annan missuppfattning är att många tror att en anmälan skickas iväg automatiskt, i samband med att sjukdomen anmäls till försäkringskassan.

– Det är också fel. Man måste alltid skicka in en separat anmälan till AFA Försäkring för att få ut ersättning.

Efter att Krister Samuelsson gått igenom hennes fall skickade Marie Andersson in sin anmälan. Hon trodde det skulle ta tid, men efter bara två veckor ringde en kvinna från AFA Försäkring och frågade var hon skulle sätta in de 44 000 kronor som Marie Andersson hade rätt till.

Pengarna var en retroaktiv ersättning för hela sjukperioden. Någon preskriptionstid finns inte för AGS-försäkringen, men enligt Krister Samuelsson kan det vara svårt att få fram de rätta papperna och karlägga sjukförloppet om det har gått alltför många år.
Hur mycket pengar som ligger outtagna på grund av att medlemmar aldrig lämnat in någon anmälan om ersättning vet ingen. De allra flesta får sina pengar tidigt och många av de övriga går att spåra, men ändå ligger troligen flera hundra miljoner kronor kvar outtagna.

800 kronor i månaden
Förutom den retroaktiva ersättningen får Marie Andersson nu varje månad ytterligare ungefär 800 kronor efter skatt fram till pensionsdagen.

Några extravaganser blir det dock inte.

– Det beror nog på att jag är som jag är, säger Marie Andersson.

– Jag kunde köpa någon möbel och lite annat, men det mesta använde jag till att lösa in ett lån. Och det som jag tidigare betalade i ränta låter jag nu gå in på ett sparkonto i stället. Det kan vara bra att ha i framtiden, säger hon.

FAKTA: Många skador  anmäls aldrig
Ingen vet hur ofta LO:s medlemmar går miste om ersättning för att de inte anmäler skador och sjukdomar till sina avtalsförsäkringar.

I en rapport från sommaren 2007 uppskattar forskarna Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö att mellan 25 och 30 procent av alla som har rätt till ersättning från sin avtalade sjukförsäkring går miste om pengarna för att sjukdomen aldrig anmäls.
På AFA Försäkring, som förvaltar LO:s avtalsförsäkringar, kartlade man 2007 hundra personer, 62 kvinnor och 38 män, som hade dröjt med att lämna in sina sjuk- och olycksfallsanmälningar till minst fyra år efter att de inträffat.

45 procent hade insjuknat under efterskyddstiden, alltså då de blivit arbetslösa men försäkringen fortfarande gällde. Av de vanliga anmälningarna insjuknar mellan 10  och 20 procent under efterskyddstiden. 88 av de 100 uppgav att de inte känt till försäkringen.
Av de övriga visste de flesta inte att den gällde under eftersskyddstiden och några hade inte orkat ta itu med anmälan på grund av sin sjukdom.

52 av de 100 hade fått information om försäkringen via anhöriga eller bekanta. 16 hade informerats av arbetsgivaren, 15 av dessa 16 arbetade inom kommun eller landsting. 12 hade fått information från kurator eller socialtjänst. 7 hade fått information från facket. 5 informerades av försäkringskassan. 3 hade läst om försäkringen i en tidning. 2 fick information från ett annat försäkringsbolag.

Ingen preskriptionstid tillämpas dock för AGS – sjukdom, AGB – arbetslöshet eller TGL – dödsfallsförsäkring. För TFA – arbetsskadeförsäkring kan man inte få ut ersättning för mer än sex år tillbaka i tiden, samma regler gäller för den lagstadgade försäkringen. För sveda och verk och andra ersättningar som betalas ut på skadeståndsmässiga grunder tillämpas dock tio års preskriptionstid.

Avtalspension Saf-LO betalas ut när man går i pension. Men för den premiebefrielseförsäkring som finns med i pensionsavtalet gäller i princip att föräldralediga inom tio år måste anmäla att de är hemma med barn, men eftersom skrivningen inte funnits så länge har det inte prövats.

I övrigt behöver man inte göra någon separat anm&auml
;lan för att premiebefrielseförsäkringen ska träda i kraft. Det sker när en anmälan kommer in till någon av de övriga försäkringarna, till exempel då man anmäler sjukfrånvaro till AFA för att få ut ersättning från sin AGS-försäkring.

Allt om försäkringar: klicka här för att komma direkt till LO-Tidningens försäkringsartiklar