Flexicurity är ett omstritt begrepp som ska fyllas med innehåll under hösten. Det delar redan EU i en höger- och en vänsterdel. Ordförandelandet Portugal ska föra upp frågan på regeringschefernas toppmöte i december. Innan dess ska de oeniga arbetsmarknadsministrarna i rådet ha enat sig om gemensamma principer.

Kommissionen har föreslagit fyra områden för medlemsländerna att hålla sig inom: flexibel och säker arbetsrätt, modernt välfärdssystem, livslångt lärande samt aktiv arbetsmarknadspolitik. I länder med stel arbetsmarknad föreslår kommissionen att arbetsrätten ska försvagas, medan de som har ett svagt välfärdssystem ska satsa mer på a-kassa och arbetsmarknadsåtgärder.
Kommissionen har gett länderna flera grupper av indikatorer så att de ska kunna mäta flexibilitet på de olika områdena. Den fackliga kritiken riktar främst in sig mot den första och nya indikatorn som ska mäta om en arbetsmarknad är rigid eller flexibel.

På en skala är 6 en stel arbetsmarknad och 0 en flexibel. I indikatorn ingår sådant som reglering av bemanningsföretag samt kollektiva och individuella uppsägningar. Danmark har fått 1,5 poäng, något som kommissionen anser som medelmåttligt. Främst Storbritanniens och Irlands arbetsrätt ses som flexibel medan majoriteten av länderna, bland andra Sverige, pekas ut som stela.

Mot rigiditetens brant.
Lagar som kan förhandlas om av arbetsmarknadens parter ses inte som flexibla. Det gör att lagen om anställningsskydd, las, för Sverige rakt mot rigiditetens brant.

– Indikatorerna är värdelösa att använda för att mäta flexibilitet med. De kan komma att användas som slagträ i den nationella debatten för att bevisa att svensk arbetsrätt är stel, säger Claes-Mikael Jonsson, jurist på LO.

Om sådana indikatorer åker in i Lissabonprocessen är risken att den utvecklas till en slags ”avregleringsplattform” i stället för att handla om att skapa en konkurrenskraftig ekonomi med hållbar utveckling, varnar Claes-Mikael Jonsson. Europafacket (EFS) är starkt kritiskt till förslaget om flexicurity. Tonvikten har lagts på att försämra arbetsrätten, anser EFS. Faran är då att många länder med svag arbetsrätt inte anser att de har råd att utveckla det som finns i den andra vågskålen, social trygghet.

– Därför blir hela kommissionens förslag obalanserat, säger Thomas Jansson, TCO, som också arbetar för Europafacket.

Vad är lagom?
Kommissionen lägger inte särskilt mycket krut på att förklara att en stark arbetsrätt kan öka produktiviteten och arbetstagarnas medbestämmande, anser han. När arbetslöshet ska mätas är en låg nivå bra, hög sysselsättningsgrad är också bra. Men vad är en bra nivå på arbetsrätten?

Hela flexicurity ska in i Lissabonstrategin som ska skapa nya jobb och öka EU:s konkurrenskraft i förhållande till USA och Japan. I parlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor, där Jan Andersson (s) är ordförande, har ett förslag till gemensamma principer för flexicurity tagits fram. Parlamentet uppmanar rådet att vid mötet i december anta mer välavvägda principer än vad som hittills visats upp. Rådet uppmanas också anta tre direktiv som reglerar arbetsmarknaden. De ligger alla tre blockerade för att länderna inte kan komma överens. Rådet ska lyssna på parlamentet som emellertid inte är medbeslutande när det gäller flexicurity.

FAKTA: Danskt system
Begreppet ”flexicurity”, flexibilitet och säkerhet, är hämtat från det danska systemet med svagt anställningsskydd i ena vågskålen samt hög arbetslöshetsersättning och aktiv arbetsmarknadspolitik i den andra. Fack och arbetsgivare på Europanivå har svårt att ena sig om innehållet i de två vågskålarna, liksom de 27 EU-länderna.