Timmarna före regeringens kräftskiva på Harpsund i augusti höll finansminister Anders Borg hov för journalisterna, medan resten av ministrarna förhandlade om budgeten.

– Svensk ekonomi står stark, starkare än många andra länders, sa han.

LO-Tidningen har granskat siffrorna som visar hur ekonomin har utvecklats under alliansregeringens första år. Och hur Sverige mår rent ekonomiskt jämfört med förra valet 2002.

– Goda offentliga finanser med överskott och låg inflation gör oss väl rustade. Vi står inför flera goda år, fortsatte Anders Borg.

Magisk gräns
Han betonade särskilt utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden, där sysselsättningen nått sin högsta nivå sedan början av 1990-talet. Den öppna arbetslösheten trodde han nästa år kommer att sjunka under den numera magiska fyraprocentsnivån.

– Vi har den starkaste arbetsmarknaden på kanske 30 år, förklarade finansministern.

Möjligen var det hans sätt att ge svar på tal till den rad av ledande bankekonomer som dagen innan förklarat att de många nya jobben inte var regeringens förtjänst. De hävdade att den starka konjunkturen låg bakom uppgången. Nordeas chefekonom Jörgen Appelgren hävdade till och med att regeringens jobbåtgärder haft mindre genomslag än väntat.

– Norge har haft en kraftigare ökning av arbetskraftsutbudet än Sverige, utan att ändra någonting, sa han till TT.

Guldläge eller inte?
För ett år sedan förklarade förra statsministern Göran Persson, när han lämnade in sin avskedsansökan, att den borgerliga regeringen kom till ett dukat bord.

Och ett år efter valet är det ekonomiska läget fortsatt gott. Pilarna pekar åt rätt håll. Den offentliga sektorn uppvisar en synnerligen god ekonomi. Något som drivs på av ökade skatteintäkter till följd av den goda utvecklingen på arbetsmarknaden. Två stora enskilda förändringar har skett. Andelen personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder har nästan halverats sedan i fjol. Dessutom har ökningstakten av produktiviteten gått ner rejält. Det senare är ett tydligt tecken på att Sverige befinner sig på toppen av en högkonjunktur.

FAKTA: Till bords
Olof Palme talade om ”det dukade bordet” vid den borgerliga valsegern 1976. De borgerliga talade då hellre om ett ”skövlat middagsbord” – och efter valet rasade ekonomin i botten.

Så har svensk ekonomi utvecklats sedan valet 2002:

  2002 2006 2007 +/-
Öppen arbetslöshet, andel av arbetskraften 4,2% 5,7% 4,8% -0,9%
I åtgärder, andel av arbetskraften 2,3% 2,8% 1,6% -1,2%
Sjukfrånvaro, andel av arbetskraften 5,3% 3,6% 3,2% -0,4%
Förtidspension/sjukbidrag eller aktivitetsbidrag/sjukersättning någon gång under året, andel av befolkningen 5,5% 6,1% 6,1% 0%
Socilabidrag kvartal 1 + 2 i 2007 års penningvärde, tusentals kronor 4601 4449 4494 0%
BNP-tillväxt 1,9% 4,2 3,5% -0,7%
Riksbankens reproränta 3,8% 2,5 3,8% 1,3%
Inflation 2,3% 2,0 1,8% -0,2%
Överskott i bytesbalansen i procent av BNP 5,3% 7 7% 0%
Produktivitet i näringslivet 4,5% 3,4 0,8% -2,6%
Statens finansiella sparande, överskott i procent av BNP -1,9% 0,9 1,9% 1%
Kommunernas ekonomiska resultat, miljarder 0,6 13,4 9,4 -4
Landstingens ekonomiska resultat, miljarder -7,6 2,2 6,1 3,9