Bara 22 procent tillfrågade arbetare och tjänstemän uppger att de både läser sina pensionsbesked och har fått överblick över sin framtida pension.

En betydligt större del i pensionsbolaget Alectas undersökning, 73 procent, svarar antingen att de läser pensionsbeskeden men har svårt att tolka innehållet – eller att de har ögnat igenom beskeden och bestämt sig för att ta tag i sin pension senare. Fem procent har inte öppnat sina pensionsbesked.

– Problemet är alltså inte ointresse, säger Eva Adolphson, pensionsekonom vid Alecta. Pensionsbeskeden är helt enkelt för svåra.

I Alectas undersökning har 1.086 slumpvis utvalda arbetare och tjänstemän i åldrarna 28 till 50 år fått frågor om hur de uppfattar sina pensionsbesked. Det orangefärgade kuvertet från Försäkringskassan, som ger besked om den allmänna pensionen, klarar sig något bättre än de olika beskeden om avtalspension. Svårast att begripa är utskicken från Kåpan, som går till statligt anställda.

Blir förvirrade
Men genomgående är att pensionsbesked missförstås och skapar förvirring. Flera faktorer bidrar till det, enligt Alectas rapport.

För det första är pensionssystemet komplext i sig. Det består av flera delar: allmän pension, avtalspension och privat sparande.

Har du haft flera arbetsgivare får du besked om avtalspensionen från flera håll. Åtminstone privatanställda tjänstemän kan dessutom få dubbla besked om avtalspensionen: dels från pensionsscentralen Collectum, dels från de bolag som förvaltar pensionerna.

För det andra är pensionsbeskeden uppställda på olika sätt, och pensionsförvaltarna använder olika ord för samma sak. ”Avtalspension” är till exempel pension som den anställde har rätt till genom kollektivavtal. Men ibland används i stället ordet ”tjänstepension” för samma sak. Och ibland är avtalspension ett pensionserbjudande till äldre anställda som får sluta i förtid när ett företag minskar personalen.

Bekväma bolag
Eva Adolphsons förslag är att alla pensionsförvaltare ska använda enhetliga begrepp och redovisa pensionen på samma sätt. Då kan spararna få grepp om hur mycket pengar de har tjänat in till pensionen, och också jämföra hur höga avgifter olika pensionsbolag tar ut.

– Men det kommer pensionsbolagen inte att göra självmant, tror Eva Adolphson. De har haft en bekväm tillvaro. Så länge kunderna inte förstår sina pensionsbesked kan bolagen ostört ta ut höga avgifter.

Avvaktande minister
Socialförsäkringsminister Christina Husmark Pehrsson håller med om att mer enhetliga och begripliga pensionsbesked vore värdefulla. Men hon är inte redo att ge Finansinspektionen eller någon annan myndighet i uppdrag att driva fram regler på området.

– Jag ser behovet, säger Christina Husmark Pehrsson till LO-Tidningen. Men jag vill inte reglera. Jag vill avvakta och se om det nystartade Pensionsrådet, som Försäkringskassan har tagit initiativ till, kan ena branschen kring mer begripliga pensionsbesked.

Värdelöst svar
I Alcetas rapport för Eva Adolphson och medförfattaren Jonas Hellman också fram ett mer radikalt förslag.

De anser att prognoser för pensionen ska slopas i pensionsbeskeden. Numera har vi premiebestämda pensioner: Pensionens storlek beror på hur mycket vi har tjänat in till den, men också på vilken avkastning pengarna ger, hur medellivslängden utvecklas och en rad andra osäkra faktorer.

– En prognos ger ett enkelt svar på frågan ”hur mycket får jag i pension?”. Men om svaret är fel har det inget värde.