Det är dubbelt så svårt för kvinnor som för män att få arbetssjukdomar godkända. Kvinnors besvär räknas inte som arbetsskador, och det betyder lägre ersättning från försäkringskassan.

Bara 13 procent av kvinnornas ansökningar om livränta på grund av arbetssjukdom beviljades förra året att jämföra med 26 procent av männens, enligt Försäkringskassans statistik.

Det betyder att kvinnor oftare förlorar pengar då de skadas på jobbet än män, eftersom livräntan ska täcka upp uteblivna intäkter vid en arbetsskada som ger varaktiga men.

Diffusa smärtor
72 procent av kvinnorna nekades ersättning 2006 för att de inte ansågs ha en arbetsskada. Svend Erik Mathiassen, professor vid Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle, säger att en orsak är att kvinnor och män drabbas av olika slags skador.

– Kvinnor har ofta enformiga upprepade arbeten som ger diffusa smärtor. Då är det svårt att entydigt slå fast vad smärtan beror på, säger han.

Alla arbetsskador som inte orsakas av olyckor kallas för arbetssjukdomar, och de flesta fall beror de på belastningsskador. Enligt Svend Erik Mathiassen har den internationella forskningen om belastningsskador mest handlat om tunga lyft som är vanliga inom manligt dominerade yrken.

Vetenskapligt
Eftersom det inte finns tillräckligt mycket forskning som visar hur upprepad lätt belastning påverkar kroppen får inte kvinnor sina smärtor godkända som arbetsskador.

– Försäkringskassan kan med rätta hävda att det inte är vetenskapligt klarlagt, även om det kan tyckas självklart att till exempel kassörskor inom handeln kan få ont i nacke och axlar av sitt jobb, säger Svend Erik Mathiassen.

Även Försäkringskassan anger bristande forskning som en orsak till att kvinnor missgynnas av arbetsskadeförsäkringen.

– Lagen kräver vetenskaplig grund och kända faktorer bakom arbetsskadan. Finns inte det kan vi inget göra, säger Monica Svanholm som är ansvarig för arbetsskadeförsäkringen på Försäkringskassan.

Rätt håll
Hon säger att utvecklingen ändå går åt rätt håll. Allt fler kvinnor får sina arbetsskador godkända i takt med att fler fall avgörs enligt en ny mildare lag från 2002. Men det finns fortfarande stora oförklarliga skillnader mellan könen som Försäkringskassan nu arbetar med att analysera.

Även kvinnor som utsätts för tyngre belastning, som vårdpersonal, har svårt att få sin värk erkänd som arbetsskada. Anne Marit Överby, som är ansvarig för försäkringsrättsfrågor på fackförbundet Kommunal, överklagar ständigt försäkringskassornas avslag. Hon säger att det allra svåraste är skador som kommer efter flera år med tunga lyft och förflyttningar av patienter.

Vet för lite
– Försäkringskassan anser nästan alltid att det saknas samband med arbetet och att det rör sig om normala åldersförändringar, säger hon.

Hon tror att de på försäkringskassorna vet för lite om arbetsmiljön inom vården för att kunna göra riktiga bedömningar.

– Vårdarbete är ett av de tyngsta jobben, men det är dåligt dokumenterat. Det fattas forskning på kvinnligt arbete och det ligger kvinnorna i fatet, säger Anne Marit Överby.

Attityder
Svend Erik Mathiassen anser att tunga lyft inom vården kan jämställas med tunga lyft inom byggindustrin. Att kvinnor även med tunga jobb får avslag på sina arbetsskadeanmälningar tror han är en fråga om attityder.

– Om en man och en kvinna har samma symtom och säger exakt samma sak till läkaren får de ändå olika bemötande och behandling. Man tar kvinnors smärta på mindre allvar, säger han.

Forskas en del
Numer forskas det, särskilt i Norden, även på den lågintensiva belastning som är vanlig inom kvinnodominerade yrken. Det dröjer dock många år innan resultaten visar någon entydig bild, enligt Svend Erik Mathiassen.

Om kvinnor ska ha samma chans som män att få sina arbetsskador godkända måste Försäkringskassan ändra sin syn på den forskning som redan finns, säger han.

– Det finns vetenskapliga studier som visar på sambanden även om de inte är glasklara. Det avgörande är hur man tolkar och använder resultaten.

FAKTA: Beviljade livräntor på grund av arbetssjukdom 2006

  Kvinnor Män Totalt
Avgjorda fall 7.946 6.517 14.463
       
Bifall 1.039 1.699 2.738
Andelen bifall 13 % 26 % 19 %
       
Avslag "ej arbetsskada" 5.794 3.832 9.626
Andelen "ej arbetsskada" 72 % 59 % 67 %

Läs mer: om reglerna om arbetssjukdomar