En rektor i Älvsjö vill köpa upp de fem kommunala skolor som finns i stadsdelen. Om den styrande majoriteten i Stockholm går med på utförsäljningen finns ingen kommunal skola kvar i Älvsjö.

När friskolor blev vanligare för drygt ett årtionde sedan startades de ofta av pedagogiska eldsjälar. Lärare och rektorer ville pröva nya idéer i undervisningen. Eleverna stod i centrum. I många fall svarade friskolorna för en pedagogisk förnyelse som inte fått svängrum i de kommunala skolorna.

Nu är de pedagogiska fritänkarnas tid förbi. Att tala om friskolor är därför vilseledande. Vad vi nu bevittnar är att kommun efter kommun tillåter starten av privatägda skolföretag som har vinsten som ledstjärna.

Mest beklämmande är med vilken aninglöshet borgerliga kommunpolitiker medverkar till kommersialiseringen av vår viktigaste bildningsinstitution. 

I Täby kommun såldes trots lärares, elevers och föräldrars upprörda protester en gymnasieskola till ett bolag, som ägs av en moderat skolpolitiker. Skolan såldes ut till kraftigt underpris. I stort sett tog kommunen bara betalt för inventarierna. Om något år kan den moderate rektorn sälja skolan vidare och stoppa pengarna i egen ficka.

De nya privatskolorna drivs som små koncerner
Trenden är tydlig. De nya privatskolorna drivs allt oftare som små koncerner vilka ser utbildning som vilken affärsverksamhet som helst.

I Jönköping drivs några privatskolor av ett aktiebolag som heter Ultra Education AB. Företaget har de senaste åren delat ut fem miljoner i vinst till ägarna.

När den socialdemokratiska oppositionen ansåg vinsterna borde återföras till skolverksamheten – det handlar ju trots allt som skattepengar som är avsedda för utbildning – hotade skolledningen att stämma den för förtal!

Många sätt att höja vinsten
Det finns många sätt för privatskolorna att öka sina profiter. En metod är anställa obehöriga lärare som nöjer sig med lägre löner. Lärarlösa lektioner kallas för uppmuntran till självständiga studier.

En annan metod är att bara ordna utbildningar i ämnen, företrädesvis på teoretiska linjer, där klasserna är stora och behoven av utrustning är små.

Konstruktionen av skolpengen gynnar ett sådant beteende. I Jönköping har skolförvaltningen räknat ut att privatskolorna jämfört med en kommunal skola  är subventionerade med 25.000 kronor per elev.

Kommunerna har formellt rätt att vägra etablering av privatskolor om de medför fördyrningar för kommunen eller hotar ekonomin för kommunens skolor.

Kommunens skolbudget töms på pengar
Men i praktiken spelar denna restriktion mindre roll. Följden är uppkomsten av en irrationell skolorganisation med dåligt utnyttjande av lokaler och utrustning. Kommunens skolbudget dräneras på pengar. Alla skolor tvingas till besparingar.

Vår nitiske skolminister Jan Björklund har anledning att vara bekymrad. Nyligen föreslog han ett förstatligande av skolan för att kunna hejda förfallet med en skärpt myndighetstillsyn.

Men vilken kontrollapparat Jan Björklund än bygger upp kommer han inte långt om han inte sätter stopp för skolans kommersialisering. Skolor är inte affärsföretag och skolor ska inte ledas av profithungriga rektorer.