Framgången för de nordiska länderna bottnar i trygghet och gemenskap. Sociologiprofessorn Gudmund Hernes konstaterar att en stor offentlig sektor ha avgörande betydelse för tillväxt och produktivitet.

Det har skett en omsvängning i synen på välfärdsstaten. I dag översätts allt oftare ett marknadstänkande till hela samhällsorganisationen, med utförsäljning och privatisering av den offentliga sektorn.

Men i vår tid är det ännu viktigare än tidigare att bevara den nordiska modellen, anser Gudmund Hernes.

Först när alla är ”med i laget”, med starka parter både på arbetstagar- och arbetsgivarsidan och med en uppbackande offentlig förvaltning, så kan en hög långsiktig tillväxt garanteras. Det är en tes han drivit i flera av sina senaste rapporter.

Socialt kapital
Trygghet och gemenskap leder till ett stort ”socialt kapital” i ekonomin som ökar både tillväxt och produktivitet.

– De nordiska länderna har de senaste åren legat i världstoppen när det gäller produktivitet. Det är frukten av en samhällsordning som ger trygghet, men också av den gemenskap och den frånvaro av ”pampmässigt” chefskap som finns. Det ger den respekt och formella ordning som man har i skandinaviska företag, säger Gudmund Hernes.

Han vänder på resonemanget och utgår ifrån arbetsgivarens situation. Han slår fast att ”priset för flexibilitet är trygghet”.

Inte bara parterna
Den springande punkten är att den flexibilitet på arbetsmarknaden som blir alltmer nödvändig i en mer globaliserad värld långt ifrån bara är en fråga för arbetsmarknaden och dess parter.

Det som ofta benämns som ”arbetsmarknad” är i stället ofta en fråga om ”samhällsorganisation” på alla nivåer, enligt Gudmund Hernes, där trygghet och gemenskap är en produktionskraft i sig.

Både parterna och staten är därför viktiga för att göra överenskommelser och bedriva en politik för öppna och rättvisa arbetsplatser.

Men också på varje företag behövs den nordiska modellen för att garantera uthållig tillväxt, och här griper Hernes in i företagsledningens innersta strukturer. Den vanliga definitionen av bra företagsledning är att nå hög avkastning.

Men den definitionen är både för snäv och för kortsiktig, anser Gudmund Hernes. Han ser en fara i att den på lång sikt i stället kan minska lönsamheten i ett företag eftersom det kan bryta ned det sociala kapitalet.

I stället bör företagen ses som en koalition av parter, företagsledning, ägare, anställda och samhälle.

Kan då inte företagen styras efter avkastning och samhället ensamt stå för tryggheten?

– I och för sig ger de sociala rättigheterna oss en trygghet, allt från tjänstepension till sjukhusbehandling, men för de flesta är också arbetet och arbetsgemenskapen ett centralt element, och om de ska ändra på det så vill de kontrollera förändringen själva.

– Vi kan naturligtvis inte ha en garanti för att få fortsätta göra det vi gör. Men det centrala med den nordiska modellen är att när folk garanteras en trygghet och har en medbestämmanderätt så kan de också vara med i strukturomvandlingen i ekonomin. Tryggheten är alltså en förutsättning för villigheten att vara med i förändringen.

Vad händer då om dagens nedskärningar i trygghetssystemen fortsätter och det nya företagstänkandet blir än mer inriktat på kortsiktig avkastning?

– Det blir långt mer konfliktfyllda förändringar vilket också kan leda till en nedgång i näringslivet. Med mer ”brutala” förändringar så tar man inte vara på den som ”blir omställd”, något som kan få mycket stora ekonomiska och sociala kostnader på sikt, säger Gudmund Hernes.

Läs också: hela Gudmund Hernes rapport