Klimatpolitiken styr i allt högre grad hushållens elpris. Priset på en utsläppsrätt har större påverkan än mängden vatten i magasinen eller antalet kärnkraftverk.

Elpriset sätts på den nordiska elmarknadens börs, Nordpool. Det sätts utifrån efterfrågan och utbud och sätts på marginalen som till största delen är kolkraft.

Kraftbolaget Fortum, som finns både i Sverige och i Finland, kan få se antalet utsläppsrätter minska i båda länderna.

Inte stor betydelse?
Men i praktiken behöver inte nerdragningen ha så stor betydelse, anser Mats Persson, ansvarig för finansiell handel på Fortum.

Fortum både säljer och köper utsläppsrätter. Den stora delen av rätterna köps och säljs genom terminskontrakt för att säkra framtida utsläppsbehov. Hur aktivt Fortum varit på marknaden vill Mats Persson inte säga.

– När priset på en utsläppsrätt framöver ökar till cirka 200 kronor från dagens nästan noll så räknar man med en prisökning på el på runt 15 öre per kilowattimme. Men variationen är stor från år till år, säger Mats Persson.

I Sverige finns gott om vatten och då ligger det nära till hands att tro att elpriset skulle sjunka rejält. Men den kopplingen är liten. Även under goda vattenår behövs en liten import från länder som Tyskland och Danmark vars energi är baserad på kol. Och denna lilla importerade mängd styr alltså priset på hela elmarknaden.

– Naturligtvis skulle det vara bättre att få ett överskott av rätter som kan säljas på marknaden. Men i ett längre perspektiv tjänar företaget både profilmässigt och ekonomiskt på en minskning av utsläppen, säger Mats Persson.

Drabbar kunderna
En minskning av antalet rätter kommer mest att drabba energibolagen och argumentet är att ni kan ta ut kostnadsökningen direkt av kunderna, i första hand hushållen. Hur ser du på det?

– Det finns grund för resonemanget. Men det kan också ifrågasättas eftersom industrin är en stor kund hos Fortum, säger Mats Persson.

Handeln med utsläppsrätter fungerar som vilken marknad som helst, enligt Fredrik Svartengren, handläggare på Energimyndigheten.

Som t-tröjor
I princip fungerar den på samma sätt som t-shirtmarknaden. För den som kan producera en t-shirt mycket billigare än någon annan kan priset på marknaden ändå bli lika högt som för den som har högre produktionskostnader.

Det gör att även kärnkrafts- och vattenkraftsel ger en god profit till ägaren när elpriset är baserat på el från kolkraftverk. Och priset äter sig ner till villaägarna som får se allt högre kostnader, en naturlig följd av att elmarknaden är avreglerad.

– Det finns inte tillräckligt mycket billig el som täcker hela behovet. Om prissättaren är den tyska kolkraften eller en gasturbin så finns en större efterfrågan på el än vad det finns ett utbud av billig el, säger Fredrik Svartengren.