Kostnaden för sjukvården är inte längre speciellt hög i Sverige. Medan länder som Grekland, Portugal, USA och Schweiz har ökat sina sjukvårdssatsningar kraftigt har utvecklingen i Sverige varit mycket måttfull.

1990 låg Sverige långt över snittet för OECD när det gäller satsningar på sjukvård. 2005 låg snittet på 9,0 procent av BNP medan Sverige satsade 9,1 procent av BNP på sjukvård. Sverige hade då också rasat till en delad trettondeplats bland de 30 länderna.

Inte heller när det gäller antal läkare i befolkningen befinner sig Sverige längre bland de främsta. Snittet för OECD är 3,0 läkare per tusen invånare, medan Sverige med 3,4 ligger på en delad tolfte plats, på samma nivå som Frankrike, Tyskland och Portugal.

Sverige ligger dock fortfarande högt när det gäller hur stor del av sjukvården som bekostas av skatter. Bara Luxemburg, Tjeckien och Storbritannien låter en större andel finansieras över skattsedeln.

Ändå har den skattefinansierade andelen minskat med 5,3 procent sedan 1990, från 90,3 till 85 procent.

Grekland, Mexiko och USA har lägst andel av sin sjukvård bekostad av skattemedel.