Rejäla höjningar av lägstalönerna hindrar lönekonkurrensen. Det garanterar också en hygglig förtjänst för de lägst avlönade.

Ingemar Göransson på LO säger att det som regel bara är de avtalade lägstalönerna som skyddar mot lönekonkurrens. Det betyder att höga lägstalöner gör att arbetssökande inte kan tävla om jobben genom att sänka sina lönekrav.

Avtalets lägstalönen blir den allra lägsta lönen som en arbetsgivare kan erbjuda en nyanställda vare sig han eller hon kommer från Säffle eller Lettland.

Enligt LO-Tidningens sammanställning är förändringarna av relationen mellan genomsnittslön och lägstalön ganska små.

Löneglidning
– Och om löneglidningen blir begränsad kommer förhållandet mellan löner och lägsta löner bli konstant, säger Ingemar Göransson.

Han pekar dock på att utvecklingen på arbetsmarknaden talar för en hög löneglidning, där stora grupper får igenom högre lönehöjningar än i de centrala avtalen, och ökade skillnader. Dessutom drar han slutsatsen av LO-Tidningens sammanställning att facket måste prioritera stora höjningar av lägstalönerna i nästa avtalsrörelse också.

Ingemar Göransson säger också att det bara är den garanterade lönen för nyanställda som har betydelse. Garanterade lönepåslag efter en viss anställningstid – ”klossarna” som bland annat finns i IF Metalls teknikavtal och i Livsavtalet – är viktiga för den individuella löneutvecklingen, men påverkar inte lönekonkurrensen.

Små förändringar
Lägstalönegapet beskriver förhållandet mellan avtalets lägstalön och den genomsnittliga lönen. Ett högt värde, som 90 procent, säger att den lägsta lönen på avtalsområdet är förhållandevis hög och att lönespridningen är ganska liten.

Sammanställningen visar att förändringarna är ganska små. Lägstalönens andel av genomsnittslönen ökar i stort sett på alla avtalsområden utom för Kommunal och på Sekos telekomavtal.

LO-ekonomen Albin Kainelainen har skrivit en rapport om lägstalöner. Han ger arbetsgivarna delvis rätt i att höga lägstalöner minskar sysselsättning för grupper med låg lön, men han anser inte att sambandet är särskilt starkt. Dessutom pekar han på att höga lägstalöner driver på en teknisk utveckling.

Olika effekt
En ökning av de lägsta lönerna har olika effekt på olika avtalsområden, enligt Albin Kainelainen. Hos Fastighets med sammanpressad lönestruktur driver en sådan ökning upp allas löner, medan den inte har lika stor effekt i tillverkningsindustrin.

Fackförbundets Handels ekonom Stefan Carlén har tittat på effekterna för Handels medlemmar av olika stora höjningar i tre avtalsrörelser. När lägstalönerna höjs mer än utgående löner leder det till en kraftig löneglidning för hela detaljhandeln. Och tvärt om: Lägre höjning ger ingen löneglidning.