Än håller vi globaliseringen ute

Globaliseringens inverkan på arbetsmarknaden har debatterats. I ett skräckscenario ökar arbetslösheten kraftigt. Även bland forskare är meningarna delade: En del ser sänkta löner som ett reellt hot, andra säger att globaliseringen visserligen slår undan arbetstillfällen för lågutbildade men att det kompenseras av fler högavlönade jobb med högre utbildningskrav.

Ytterligare andra säger att det inte alls är säkert att just låginkomstyrken försvinner, snarare försvinner jobb på mellan- eller till och med höginkomstnivå. Eleni Savvidou har kartlagt studier om vad som faktiskt har skett. I en rapport i Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik kommer hon till slutsatsen att det hittills inte hänt mycket alls.

Ofta sägs att globaliseringen får jobb att flytta ut, men studier om hur företagens etableringar i andra länder verkligen påverkar den svenska arbetsmarknaden kommer till vaga och ibland rent motsatta slutsatser.

Ingen massflytt
Som längst slår hennes rapport fast att ”det verkar finnas ett visst stöd” för tesen att efterfrågan på arbetskraft har förskjutits något från lågutbildad till högutbildad arbetskraft i svensk tillverkningsindustrin på grund av att företag etablerar sig i andra länder. Långt ifrån någon massflytt av jobb, alltså. Effekterna av att utländska bolag kan flytta hit är ännu mer oklara.

– En del studier börjar långt tillbaka i tiden och de använder olika data, olika metoder och olika tidsperioder. Därför kan det bli olika resultat. Men det handlar inte så mycket om detaljer. På det hela taget verkar alla vara överens om att det inte finns så stora effekter, säger Eleni Savvidou.

Inga effekter alls kan spåras i de studier som gjorts om arbetskraftens rörlighet, alltså att utländsk arbetskraft kommer hit eller att svenskar åker till andra länder för att arbeta. Men där är studierna inte heller särskilt omfattande, enligt Eleni Savvidou. I globaliseringens kärna, den allt friare handeln mellan länder, finns dock vissa spår. Mellan 1998 och 2005 har importen av varor från höginkomstländer minskat samtidigt som varuimporten från låglöneländerna har ökat, vilket har förstärkt konkurrensen för svenska företag.

Sidoeffekt: nya jobb
Det har i sin tur ökat efterfrågan något på högre kvalificerad arbetskraft i Sverige, på samma sätt som jobbflytten till en del har ökat efterfrågan på högre utbildade.

– Det är en grov skattning som man kanske inte kan dra så stora slutsatser ifrån, men det är ändå en ökning. Kanske är det ett tecken på att det kommer att bli större effekter i framtiden, säger Eleni Savvidou.

Hon är i övrigt återhållsam med spekulationer.

– Man kan nog förvänta sig att den svenska arbetsmarknaden kom-mer att påverkas, men forskarna har förväntat sig följdverkningar länge utan att det har visat sig stämma, säger hon.

Hur kommer Sverige att klara sig den dagen effekterna verkligen kommer?

– Jag är försiktig men Sverige borde klara sig bra oavsett vad som sker i andra länder. Men man ska nog inte förvänta sig alltför stora effekter alltför snabbt, säger Eleni Savvidou.