Jeffrey Owens, chef för skattepolitiska enheten på den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD, gav en ljus bild av svensk ekonomi när han i veckan deltog i ett seminarium hos Svenskt Näringsliv. Smolk i bägaren är arbetslösheten och att skattetrycket är högt, anser han.

– Även om det är ett trubbigt mått så säger det totala skattetrycket mycket, och Sverige måste införa skatteförändringar som kan påverka arbetsmarknaden, säger Jeffrey Owens.

I stort är den svenska regeringen på väg åt rätt håll. Men varken jobbavdrag eller sänkt fastighetsskatt är bra, anser han.

– Jobbavdrag fungerar i USA och Storbritannien. I Sverige är inkomstskillnaderna mindre. Det betyder att jobbavdraget måste gå till i stort sett alla, något som gör reformen väldigt dyr.

Större effekt
I kombination med sänkta ersättningsnivåer får jobbavdraget trots allt godkänt. Men enlig Jens Lundsgaard, som sammanställt OECD:s rekommendationer för Sverige, skulle andra satsningar ha fått större effekt, till exempel att höja gränsen för att statlig skatt med 100.000 kronor i årslön.

Det motsvarar att gränsen för när man börjar betala statlig inkomstskatt höjs från 27.400 kronor till 35.700 kronor i månaden.

– Det skulle få många vanliga yrkesarbetande att jobba mer när skatten sänks och marginaleffekten minskar, säger Jens Lundsgaard.

Men sådana effekter är omdebatterade. Om en person med en lön på över 30.000 kronor får sin skatt sänkt är det inte alls säkert att han eller hon förlänger sin arbetstid. Alternativen är att tacka ja till pengarna utan att jobba mer, eller att använda dem till att skaffa mer fritid, alltså att i stället jobba mindre.

– Visst, man måste se hur olika grupper påverkas men man måste också se till kostnaderna. En sådan reform har effekt och det skulle kosta lika mycket att slopa hela den statliga inkomstskatten som dagens jobbavdrag kostar. Det ger mycket effekt för pengarna, säger Jens Lundsgaard.

Envist tjatande
Att OECD förordar sänkta skatter är inte nytt. Ändå har den svenska ekonomin tuffat på och tillväxten är nu enligt OECD ”avundsvärt hög”. Varför då fortsätta tala om skattesänkningar?

– Vi ser inte till vilket skattesystem som är bäst i dag, utan hur det bör se ut inför framtiden, säger Jeffrey Owens.

– Den internationella konkurrensen blir alltmer betydelsefull och då gäller det att ha ett uthålligt skattesystem. Det blir också lättare att flytta pengar till skatteparadis. Skatteparadis är inte längre ”en solig plats för ljusskygga individer”, utan något som ligger bara ett musklick bort för alla.

– Skattesystemen måste också ge stöd för kunniga människor att göra sitt bästa på hemmaplan.

Omöjlig uppgift
Enligt Jens Lundsgaard var OECD:s uppfattning för tjugo år sedan möjligen att det inte går att upprätthålla bra ekonomi i ett land med höga skatter.

– I dag säger vi att det fungerar men analyserar mer vad som krävs för att göra skattesystemet uthålligt, säger han.

Och enligt den analysen borde fastighetsskatten ha behållits oförändrad, anser Jeffrey Owens. Den fungerade bra och var redan före regeringens sänkning bland de lägsta i OECD-länderna. Han tror också att fastighetsskatten inom fem år kommer att vara återinförd i Sverige.