Hennes hjärta slår för arbetsmiljön
 |
| Riitta Nikkanen ser den mentala arbetsmiljön som den stora framtidsfrågan. Hon säger att man genom att skapa delaktighet och låta arbetstagarna påverka abetssituationen skapar arbetsglädje. Foto: Niklas Rautio. |
Att varje arbetstagare kunde komma med glädje i hjärtat till jobbet. Det vore drömmen för Riitta Nikkanen, huvudskyddsombud vid Arabias fabrik i Helsingfors.
– Maskinerna kan inte bli mycket säkrare. Nu måste vi satsa mer på den mentala arbetsmiljön.
Arabia i Helsingfors grundades 1873 av svenska Rörstrand. I dag hör fabriken till Iittala-gruppen och här tillverkar runt 300 personer tallrikar, muggar och koppar i porslin.
– Välkommen till det vi kallar öronkliniken, hälsar Riitta och presenterar oss för en arbetskamrat som med maskinell hjälp fäster öron på porslinsmuggar.
Takten är hög, ljudnivån likaså. Vid en station torkas överflödigt lim bort, vid en annan fästs mönster och vid en tredje sker kvalitetskontroll. Så bränns pjäserna i ugn innan de paketeras för försäljning.
– Det är ett tufft jobb, främst för rygg och leder, förklarar Riitta Nikkanen.
Kroppen sa ifrån
Hon talar av djup, egen erfarenhet. För sex år sedan orkade inte axlarna längre. Då hade hon jobbat 15 år på seritryckeriet, där man tillverkar de mönster som sedan fästs på produkterna.
– Jag fick deltidspension och en tjänst på vårt laboratorium, som är den minst tunga arbetsplatsen här. Nu arbetar jag varannan vecka och varannan onsdag med frågor som rör arbetsmiljön.
Riitta Nikkanen kommer från Österbotten och har ett omväxlande arbetsliv bakom sig. Bland annat som städare på byggarbetsplatser och som arbetare på glasfabrik.
– En period bodde jag i Sverige och jobbade som köksbiträde på ett äldreboende.
Laglig rättighet
År 2003 blev hon av arbetskamraterna vald till huvudskyddsombud, eller arbetarskyddsfullmäktige som den finländska termen lyder. En sådan ska finnas på arbetsplatser med minst tio anställda, och har laglig rätt att använda erforderlig arbetstid för sina uppgifter.
– Varför de valde just mig? Det här med en god arbetsmiljö har alltid legat mig mycket varmt om hjärtat. Utan sådan kan ingen arbetsplats fungera.
– Sedan är jag också en utåtriktad person som har lätt att prata med alla. Jag kommer även väl överens med arbetsgivarsidan.
I Finland har arbetsplatser med fler än 20 anställda en så kallad arbetarskyddskommitté, där arbetstagare och arbetsgivare samt exempelvis företrädare för företagshälsovården regelbundet möts.
Lönsam trivsel
Finländsk ledarstil kallas ibland Management by perkele. Lyssnar verkligen arbetsgivaren på er?
– Ja. Man inser att nöjda arbetstagare innebär bättre arbete. De senaste åren har fabriken gått riktigt bra.
– En viktig bestämmelse vi fått igenom är rätten till tio minuters paus varje timme om sommaren, när det är över 28 grader i fabrikslokalen.
Att Riitta Nikkanen lyssnar på sina arbetskamrater verkar det inte råda någon tvekan om. Under vår rundtur i fabrikslokalen möts hon av uppskattande nickningar och byter några förtroliga ord här och där.
– Jag försöker hela tiden vara uppmärksam på sådant som kan förbättras, förklarar hon.
Vad är det största arbetsmiljöproblemet hos er just nu?
– Bullret är ett bekymmer. I fjol kartlade vi det och har nu fått ner det från 85 till 80 decibel i snitt. De yngre är duktiga på att använda hörselskydd, medan de som jobbat några år här ibland tyvärr slarvar.
– Det arbetsmiljöproblem vi hela tiden kämpar med är skador på leder och rygg. Vid löpande bandet roterar man numera var tjugonde minut, för att försöka jämna ut belastningen.
Finland ligger väl framme vad gäller arbetsmiljöfrågor, påpekar Riitta Nikkanen. Den stora framtidsfrågan är, enligt henne, den mentala arbetsmiljön.
– Hur kan vi skapa större arbetsglädje? För mig handlar det om att känna delaktighet, att varje arbetstagare uppmärksammas som individ och kan vara med och påverka sitt arbete.
Inte på rutin än
– Jag försöker diskutera sådana frågor, men har märkt att de ännu känns litet ovana för en del arbetskamrater.
Själv hoppas Riitta Nikkanen, som i dag är 56 år, kunna orka några år till. Men den onda axeln gör sig påmind.
– Skulle jag bli pensionär i förtid finns det mycket att göra på vår sommarstuga.
Att hennes ande kommer att vila länge över Arabia står helt klart. Två av tre döttrar jobbar här, en av dem som avdelningsförtroendeman med arbetsmiljöansvar.
– Se on kai äidinmaidossa… (Det följer väl med modersmjölken)
FAKTA: Riitta Nikkanen
Ålder: 56 år.
Familj: Maken Seppo och döttrarna Sari, Susanna och Hanna.
Bor: I hyreslägenhet i Henriksdal i nordöstra Helsingfors.
Fritidsintresse: Vår sommarstuga och trädgårdsskötsel.
Senast lästa bok: En historisk roman från tsartiden av Laila Hirvisaari.Motto: ”Problem kan lösas om man förmår prata om dem.”
Sören Viktorsson
Frilansjournalist
Skriv ett e-postbrev till redaktionen
