Därför stannar folk kvar i vården

Hur kan det komma sig att det finns en personalstyrka som fortsätter i hälso- och sjukvården – trots ständiga omorganisationer, nedskärningar och ökad arbetsbelastning? Den frågan var utgångspunkten för Eva Nilssons studie Friskfaktorer på arbetsplatsen.

”Färre eller samma antal personer ska vårda allt fler och allt sjukare, på kortare tid och helst till lägre kostnader – och ändå trivs vi!” skriver Eva Nilsson. Hon har gjort enkäter och intervjuer och funnit att det bland annat är kamratskap, skratt, motivation och en god fysisk arbetsmiljö som fungerar som friskfaktorer – faktorer att bygga vidare på för att öka trivseln och hälsan på arbetsplatsen.
Eva Nilsson är undersköterska och skyddsombud i Halmstad och en av 16 kommunalare som examinerats från den första 20-poängskursen vid Arbetsmiljöhögskolan i Lund. Deras rapporter har samlats i boken Vägar till bättre arbetsmiljö.

Boken är indelad i tre avsnitt där det första ger en bild av dagens situation, det andra behandlar de verktyg som finns för förändring, och det tredje ger visionerna och pekar ut vägarna till en långsiktigt hållbar arbetsmiljö.

Från Boden till Lund
Boken är ett unikt projekt, framhåller flera av de inblandade:

– Skyddsombud ute i verksamheten, från Boden i norr till Lund i söder, har skrivit boken. Människor som jobbar i den verklighet de skriver om, säger Örjan Byström, huvudskyddsombud på  Kommunals avdelning 6 i Vänersborg.

Det som fick Kenneth Sahlin i Kramfors att söka till Arbetsmiljöhögskolan var att han såg hur människor i hans omgivning åsidosatte viktiga skyddsföreskrifter. De stängde av skyddsutrustning för att vinna tid. Förare av stora gräsklippare byglade en säkring som skulle stoppa klippningen om de klev av för att flytta undan saker som låg i vägen.

För Gunnar Ljuslin, bussförare, klubbordförande och skyddsombud i Stockholm, var det den höga frekvensen av hjärt- och kärlsjukdomar bland bussförarna som väckte intresset för att studera arbetsmiljön och bristen på inflytande över arbetssituationen.
Tanken är att boken ska fungera som ett uppslagsverk, som skyddsombud och fackliga företrädare ska kunna söka stöd i.

Inte huvudsyssla
Studenterna har läst på kvartsfart parallellt med sina vanliga arbeten.

– Att efter bara 20 poäng prestera de här rapporterna som alltså blivit en färdig bok, det gör det projektet unikt, säger professor Per Wickenberg som är projektledare för Arbetsmiljöhögskolan.

Mats Bogardh, en annan av lärarna, betonar att projektet inte bara varit lärorikt för studenterna.

– Ibland tänker man att man är på universitetet för att lära sig något av lärarna men lika ofta lär sig universitetet av sina studenter, och det gäller i synnerhet i det här fallet. Det gör ju att vi kan föra in de här kunskaperna i undervisningen för våra unga studenter.

FAKTA: Facket på universitetet
Arbetsmiljöhögskolan är en tvärvetenskaplig utbildning som spänner över medicin, teknik, humaniora och samhällsvetenskap. Den startades som ett samarbete mellan Kommunal och Lunds universitet. Kommunal har som mål att 20 procent av medlemmarna ska ha genomgått eller påbörjat en högskoleutbildning år 2010. År 2004 var andelen 14 procent.

Anders Emretsson
08-796 2715
Skriv ett e-postbrev till redaktionen