När startades Kommunalarbetaren?
Kommunal bildades den 23 januari 1910. Samma år kom den första tidningen ut.
Tidningens förste redaktör Ludvig Nordgren var också Kommunals förste förbundsordförande, eller förtroendeman som det hette då. Ludvig Nordgren kom från Grovarbetarförbundet. Han avgick 1933. Hittills har tidningen haft åtta redaktörer:

• 1933 – 39 Redaktörslöst
• 1939 – 52 Erik Andersson, den förste som anställdes som redaktör
• 1953 – 71 Hans Backman
• 1972 – 80 Åge Jensen, som blev tidningens förste ansvarige utgivafre 1973.
• 1980 – 83 Marianne Millgårdh
• 1983 – 97 Gunilla Wettergren
• 1998 – >> Liv Beckström

Vad heter nuvarande chefredaktören?
Chefredaktör, ansvarig utgivare (sedan 1998) och vd (sedan tidningen blev ett eget aktiebolag 2005) är Liv Beckström.

Hur ofta kommer KA ut?
Kommunalarbetaren – eller KA som vi förkortat oss till när vi bytte logga på tidningen från nummer 1/2006 – utkommer 22 gånger per år, med ett längre sommaruppehåll.
Kommunalarbetaren kom ut 6 gånger om året fram till 1934, då den blev månadstidning.
Från och med 1951 ges den ut två gånger i månaden. Tidningen trycks i så kallat djuptryck, en teknik som bibehållits än i dag.

Var hittar jag utgivningsschemat?
KA:s utgivningsschema ligger under annonsinformation, klicka här.

Hur stor är upplagan?
KA trycks i cirka 550 000 exemplar var fjortonde dag. Den trycks på miljövänligt papper av Helprint Oy.

Vad kostar ett ex av tidningen?
KA kostar ungefär 4 kr per nummer, inklusive porto. Det blir cirka 88 kr per år och medlem.

Vilka får tidningen?
Alla medlemmar i Kommunal, cirka 520 000. De kommunalpensionärer som valt att prenumerera, cirka 25 000. Ett antal övriga prenumeranter, som arbetsgivare, politiker, journalister mm.

Vad kostar en prenumeration?
Tidningen kostar 80 kronor för Kommunals pensionärer, för övriga kostar den 300 kr om året. Studenter kan få den för halva priset. Kontakta Agneta Hübenette via mejl – agneta.hubenette@ka.se – eller tel. 010-442 73 02 som du är intresserad.

Vad kostar det att annonsera?
En fullständig prislista hittar du här.

Vem bestämmer vilka annonser som tidningen tar in?
Det gör chefredaktören, som tar vägledning av en annonspolicy.

Har KA någon policy för sitt övriga innehåll?
Ja, tidningen har en policy, som antogs av Kommunalarbetarens årsstämma den 11 april 2006.

Hur miljövänlig är KA ?
Det tryckeri tidningen valt har licens för Svanen för sin produktion. Tidningen limmas inte.
Läs mer om tidningar och miljö på Svenska Naturskyddsföreningens hemsida – www.snf.se.
Ett par svenska studier från FOU, Stockholms stad samt KTH, Kungliga Tekniska Högskolan och STFI-Packforsk, har studerat  energianvändning, samt koldioxidustläpp för fler än 300 konsumtionsvaror. Eftersom vi i Sverige är världsmästare på återvinning går det åt mindre resurser för att läsa en tidning än att se på teve.
En tidning återvinns i snitt 7 gånger och slutar sedan sina dagar som toapapper. I dag är utsläppen från internet jämförbara med de från hela flygtrafiken, eftersom bildskärmar och datorer är stora energislukare.
Så även att läsa tidningen på nätet är mer energikrävande och bidrar mer till koldioxidutsläpp än att läsa den på papper!

Vilka läser KA?
Av Kommunals medlemmar är cirka 80 procent kvinnor. Av medlemmarna arbetar de flesta som vårdbiträden och undersköterskor inom hemtjänsten eller i kommunen. Stora yrkesgrupper är även barnskötare, busschaufförer.

Hur många medlemmar läser KA?
Enligt undersökningar av företaget CPI Group, som frågat 3500 icke fackligt aktiva medlemmar så anger mellan 87 och 88 procent att de läser tidningen Kommunalarbetaren och den tas väl emot av läsarna.  (Undersökningen är gjord 2005, 2006,  2007 och 2009)

Vad vi vet om läsarna:

Ur medlemsregistret:

26 000 kvinnor är under 25 år
6 800 män är under 25 år

84 000 kvinnor är 25- 35 år
20 800 män är 25-35 år

122 000 kvinnor är 35-45 år
27 200 män är 35-45 år

122 000 kvinnor är 45-55 år
31 200 män är 45-55 år

103 400 kvinnor är 55 och över
25 984 män är 55 och över

Till detta: cirka 40 000 – 50 000 pensionerade prenumeranter. (åldrar 30-80)
Utrikes födda: Cirka en femtedel (?), storstäder betydligt fler, i vård-omsorg.

Andra fakta:
11 procent med högskoleutbildning
35 procent med enbart grundskola
50 procent med gymnasieutbildning
43 procent är tvåpersonshushåll
28 procent fyra eller fler personer
57 procent bor i villa
24 procent bor i storstad
76 procent bor i icke storstad

Yrkesfakta:
I vård och omsorg jobbar cirka 200 000 vårdbiträden och uskor
42 000 är barnskötare och cirka 9000 dagbarnvårdare
18 000 skolmåltids/ekonomibiträden
3000 fritidsledare, 8000 vaktmästare, 3 000 är skötare, 20 000 personliga assistenter, 22 000 städare, 2000 anläggare och maskinförare, 1000 hantverkare, 1200 sotare
20 000 bussförare, 1000 kyrkogårdsarbetare, 5000 park-trädgårdsarbetare, 4000 djurskötare, 1000 golfbanearbetare, 1600 idrottplatsarbetare, 1400 hästsport, 1000 djursjukvårdare, 1500 ambulanssjukvårdare, 3500 brandmän.
Numera jobbar cirka 100 000 i privat drivna företag.
Det finns minst 100 olika yrkestitlar och bortemot 150 olika avtal.

Vad inresserar sig läsarna för?
Enligt undersökningsföretaget Orvesto är KA-läsarna mycket intresserade av samhällsfrågor, av resor, av att bjuda hem vänner, laga mat och umgås. De är också intresserade av hälsa, att gå ner i vikt, av trädgård och tävlingar.

Våra egna läsarenkäter visar att KA-läsarna uppskattar artiklar om mat, hälsa, motion och friskvård, billiga vardagstips, positiva exempel från arbetsplatser, plats- och utbildningsannonser, och svar från KA:experterna.

Hur länge har KA på webben funnits?
Kommunalarbetaren som nättidning hade premiär 1999. Redan året därpå fick vi Svenska Publishingpriset i klassen ”Bästa nättidning”.
2007 fick KA:s webb ett nytt utseende designat av Tony Henschel.  Du hittar också KA på YouTube, Facebook och Twitter.

KA i mobilen
Sedan 2008 finns Kommunalarbetaren också i mobilen – mobil.ka.se.

Andra utmärkelser
Kommunalarbetaren blev 2006 årets facktidskrift. ”Modern, variationsrik till innehållet och formgiven för att verkligen bli läst. Den visar en ny väg för organisationspressen”, skrev juryn i sin motivering.

1991 fick KA:s reporter Ann-Christin Sjölander Arbetets museums pris för bästa arbetslivstext om åldringsvården i Stockholm.

1994 fick KA:s reporter Fredrik Runsjö hedersomnämnande av föreningen Grävande Journalister i prisklassen Guldspaden för artikeln ”Vårdens pris”.

1998: KA:s reporter Bengt Bergsmark klassvinnare och fick ett hedersomnämnande av samma jury, Guldspaden, för artikelserien Den svenska efterkrismodellen, som även blev ett särtryck.

2002: Bengt Bergsmark får Guldspade och blir klassvinnare med artiklarna om Valet 2002.

Samma år får Bengt tillsammans med KA-reporter Mats Gustafsson fackförbundspressens journalistpris klass bästa text (LO-tidningarna) för artiklarna ”Både rött och blått i privatiseringstoppen”.

2003: Ann-Christin Sjölander och KA-reporter Laina Rosberg får Fackförbundspressens journalistpris (LO-tidningarna) för artikelserien om ”De nya jättarna”, en kartläggning av de privata akatörerna i den offentliga sektorn.

2005: Bengt Bergsmark får Fackförbundspressens journalistpris (nu alla fackförbundstidningar) klass bästa avslöjande för artiklarna ”Myterna om personalbristen”.

2005: KA-reporter Robert Janson får Fackförbundspressens hedersomnämnande, bästa nyhet på nätet, för artikeln Lettisk lönedumpning i Sverige.

2007: Ann-Christin Sjölander får Fackförbundspressens journalistpris, klass, bästa nyhet på nätet, om Kundvalsföretag saknar avtal med facket.

2009: Bengt Bergsmark får Fackförbundspressens journalistpris (alla fackförbundstidningar) i klassen bästa avslöjande för artiklarna ”Inget lyft med JÄMO:s arbetsvärdering”.

2012: Matilda Uusijärvi Ek belönas med den prestigefyllda Guldspaden i tidskriftsklassen för sina avslöjande artiklar om det dolda deltidsarbetet. ”För en omfattande granskning som kullkastar den officiella bilden av kvinnors deltidsarbete”, löd juryns motivering.