Danska bullar i svenska händer

Fasta jobb och högre lön lockar många skåningar att dagpendla över Öresundsbron

De högre lönerna och goda utsikter att få fast jobb lockar många skåningar att pendla till Danmark.
…Bageriarbetaren och malmö-bon Naeem Mujahid är en av dem. Varje morgon kör han bil över Öresundsbron till jobbet i Köpenhamn.

[Ur nummer: 01/2007] Klockan kvart över sju på morgonen tar Naeem Mujahid, 35, hissen ner till garaget under bostadshuset på Rosengård i Malmö. Han bilpendlar till jobbet på brödjätten Schulstad i Köpenhamn.
– Jobbet ligger lite utanför Köpenhamn. Om jag tar tåget över bron måste jag byta till buss i Kastrup. Då tar resan nästan en och en halv timme, säger Naeem när han saktar in vid passagen för brobizzare.
Månadskortet kostar 3250 kronor och bensinräkningen hamnar runt 2500 kronor i månaden, men Naeem får dra av hela resekostnaden när han deklarerar i Danmark. De 7000 första intjänade danska kronorna är skattefria för de pendlande svenskarna.

20000 pendlar från Skåne
Morgontrafiken är tät på Öresundsbron. Sedan bron öppnades för snart sju år sedan har antalet svenskar som arbetar på andra sidan sundet ökat våldsamt. Bortåt 20000 människor som bor i Skåne tar i dag tåget, bilen eller färjan till ett jobb i Danmark.
– Jag tröttnade på att vikariera i Sverige, fick inget fast jobb. En kompis i Danmark sa att jag kunde söka jobb där. Bagerierna behöver ofta folk, berättar Naeem, som jobbat i Köpenhamn i ett och ett halvt år.
Under sina åtta år i Sverige har Naeem haft flera längre vikariat, bland annat tre år på två bageriföretag.
I Danmark fick han fast anställning direkt.
Det var en dansk kvinna som fick honom att flytta från Pakistan till Skandinavien. Den kärleken tog slut och nu är han gift med en kvinna från Pakistan. De har två små barn.
Från hemlandet har Naeem en ingenjörs- och en journalistutbildning. De har han inte haft nytta av som meriter här. Han ville jobba och hamnade så småningom på bagerier, först i Malmö, därefter i Lund och nu i Köpenhamn.
Efter knappt fyrtio minuter bilfärd styr vi in på bageriets parkering.

Frånvaro ska förklaras
Naeem ska vara med på ett morgonmöte där produktionsresultatet står på dagordningen. Annars brukar han börja halv nio och hålla på till halv fyra eller halv sex. Någon gång byter han skift med en kompis och jobbar kväll eller natt.
Runt borden i matsalen väntar vitklädda kvinnor och män på att mötet ska komma igång. Salen är sedan några månader delad i två halvor, en för rökare och en för icke-rökare. Men mellanväggarna verkar stå där för syns skull, det är nästan lika rökigt i båda halvorna. Under 2007 ska en rad begränsningar för rökning införas på landets arbetsplatser.
Schulstad i Köpenhamn har omkring 150 anställda. Produktionen går i treskift sex dagar i veckan. Heltid omfattar 37 timmar. Företaget har köpts upp av svenska Lantmännen. Sammanslagningen är så ny att den gamla logotypen fortfarande sitter överallt. Företaget tillverkar bröd på fem platser i Danmark, men inom kort stängs anläggningen i Odense.
På anslagstavlan presenteras resultatet av en hälsoundersökning. Många är överviktiga, de flesta motionerar aldrig och hälften röker, men sjukfrånvaron är låg. Det står att de anställda förutom bröd vill ha gratis frukt i cafeterian. De kräver dessutom en bollplan och en lokal med styrketräningsmaskiner.
Den låga sjukfrånvaron förklaras antagligen delvis av att den som är borta tre procent eller mer av arbetstiden under ett år kallas till samtal med chefen. Då får man förklara sig. Att vem som helst kan sägas upp när som helst är säkert en annan del av förklaringen.

Bättre kontroll
Ett anslag handlar om ”Installering af en ny 45 meter rugbrødslinie og udbygning af linie 4”. En ny linje för det mörka danska brödet är alltså på gång. Lite senare berättar Naeem att han lärt sig förstå danska så länge det handlar om själva jobbet. Räkneorden lär man sig på ett par veckor.
– Men det är svårt när de snackar i pauserna. Och förmannen frågar ibland varför jag inte lär mig danska. De andra har inga problem att förstå mig.
Förutom Naeem är ytterligare en arbetare på fabriken svensk medborgare och bosatt i Malmö. Två andra bor också i Malmö men är danska medborgare. Han känner till flera pakistanier i Skåne som väntar på svenskt medborgarskap för att kunna börja jobbpendla till Danmark.
Bandet vid linjen som gör ljust bröd börjar rulla. Sedan dröjer det inte länge förrän limpor med morotsbröd dyker upp. Naeem fyller på buntar med påsar, rättar till bröd som hamnat på sned, tar bort sådant som fastnar och kontrollväger en limpa var tjugonde sekund. En viss undervikt och brödet kasseras.
– Jag tycker att kontrollen är bättre här i Köpenhamn. Det är renare här också.
Naeem har gått företagets kurs i hygien och har också skaffat sig körkort för truck. Genomgångna kurser belönas med ett lönepåslag.

336 backar i timmen
Bakom ett fönster skymtar Arne Pedersen som packar ner bröden i backar. Tempot är högt. Räkneverket ovanför honom tickar fram antalet backar han fyllt. På en timme ska 336 backar vara klara och då är det dags att skifta till ett annat bröd.
Alla som jobbar i produktionen tillhör Livs danska motsvarighet NNF, Nærings- og Nydelsemiddelarbejderforbundet. Det gäller även Naeem och de andra som pendlar från Sverige.

Flexibla raster
När flödet genom maskinen är som det ska har han möjlighet att växla ytterligare några ord. De är fyra vid varje maskin, förklarar han. Rasterna är flexibla. Tre jobbar medan den fjärde pausar.
Lönen är fast och betalas ut varannan vecka. Naeem jobbar i regel dagtid och då hamnar månadslönen på närmare 18000 danska kronor vilket motsvarar ungefär 22000 svenska kronor.
Naeem verkar knappast alls äta av brödet som ständigt står framme i matsalen.
– Jag gillar Schulstads ljusa bullar. Men jag tycker bäst om min frus pakistanska bröd, säger Naeem och skrattar.