I förra valrörelsen utlovades minskade barngrupper och ökad personaltäthet på förskolorna. Förra året höjde staten anslagen till kommunerna med en miljard kronor för att anställa mer personal.

I år tillfördes ytterligare en miljard.

Vi har frågat de som jobbar på förskolor landet runt om det har blivit några förbättringar under senaste två år (se resultatet i rutan ovan). Endast 9 procent säger ja — hela 47 procent säger att det blivit sämre!

Många jobb har skapats inom förskolorna och nya avdelningar har byggts.

Barnafödandet har ökat och en större andel föräldrar vill tidigt ha plats i förskola. Men antalet inskrivna barn har vuxit snabbare.

För två år sedan frågade vi förskoleminister Lena Hallengren om de nya statsbidragen skulle räcka till ökad personaltäthet. Speciellt som barnskötarna, i vår undersökning då, ansåg att barngrupperna borde minskas med 3-4 barn — 24 procent mer personal.

Hon svarade att regeringens satsning var ”väldigt stor” som ”naturligtvis ska följas av att kommunerna själva gör satsningar”. Mer pengar var det inte tal om.

I april i år presenterade Skolverket resultatet av sin årliga enkät till kommunerna.

Enligt deras svar går det nu 0,2 färre barn per heltidsanställd personal jämfört med året innan

.
Hallengren sa då att det var ett ”tydligt trendbrott” och ”oerhört glädjande med ökad personaltäthet.”

Hon blir förvånad när vi nu redovisar barnskötarnas erfarenheter:

— Jag vill inte prata bort dina siffror på något sätt. Men det är inte länge sedan Skolverket rapporterade om den bästa personaltätheten sedan 1994.

När 160 av 348 slumpvist utvalda barnskötare landet runt säger att det blivit sämre, är det inte allvarligt?

— Jag tycker att det är tråkigt att de ser det så. Men jag måste titta på siffrorna där alla kommuner rapporterar från alla sina förskolor, svarar hon.

I vår undersökning räknar vi med ordinarie personal på avdelningarna. Skolverket räknar exempelvis både med sjukskriven personal och dess vikarier. Endast helt tjänstlediga utesluts där.