Plötsligt blev det otänkbara verkligt. 3.000 människor dog när flygkapare i USA kraschade sina plan i Word Trade Center för fem år sedan. Carina och Jim är två av dem som kan förhindra att det händer igen.
– Det är ett enormt ansvar, när man ser det så. Man får inte ha en dålig dag på jobbet, helt enkelt, säger Carina Andersson på Landvetter.

Det var en arbetskamrat som kom och berättade. ”Har du hört att ett plan har kraschat i New York?” Carina Andersson som jobbat tio år i säkerhetskontrollen på Landvetters flygplats i Göteborg hade inte hört någonting. För henne var det en vanlig tisdagseftermiddag på jobbet. Ryggsäckar och handväskor passerade genomlysningsapparaten. En och annan resenär skulle visiteras. Tevebilderna som mötte henne i fikarummet förändrade allt.

– Det var en chock. Man fattade inte att det var sant. Det var helt otänkbart att nåt sånt kunde hända.

Det har gått fem år sedan terrorattackerna och Carina har fortfarande svårt att förstå vad som hände den eftermiddagen. Under en dryg timme kraschades fyra kapade flygplan. Två av dem i World Trade Center i New York och tusentals människor dödades. Att ha flygplatssäkerhet som yrke är speciellt i sådana lägen, säger hon och får medhåll av Jim Rolfsson som är arbetsledare för säkerhetsvakterna som patrullerar flygplatsen.

– Man får en känsla av att man inte kan vara riktigt säker. Det går inte att chansa i våra jobb. Ett misstag kan räcka, säger Jim, medan han tittar sig omkring i den öde avgångshallen.

Slumrande hot
Morgonrusningen har lagt sig och några lugna timmar väntar innan eftermiddagsruschen startar. Terroristhotet känns långt borta på den slumrande flygplatsen, men Jim Rolfsson och Carina Andersson är på sin vakt. Terrorism och flygplanskapningar var något de läste om under utbildningen, men tidigare kändes det avlägset och främmande.

Terrordåden i USA gjorde det verkligt. Att självmordsterrorister använde flygplanen som vapen för att döda människor på marken var något nytt som man inte räknat med, säger Jim. Plötsligt insåg han att det inte krävs någon stor bomb för att skapa förödelse. Det räcker med att en liten kniv för att kapa ett flygplan.

– Man får inte missa något i säkerhetskontrollen. Ibland frågar man sig vad man sysslar med som tar det ansvaret frivilligt, men det är också ett stimulerande och viktigt jobb, säger Carina.

Hon fortsatte sitt arbete den där dagen för fem år sedan. I början var det mesta sig likt, även om folk var skärrade, men redan samma kväll ökades säkerheten med extra kontroller av inrikespassagerare. Tidigare kontrollerades bara var fjärde inrikesresenär, men numer genomgår alla resenärer samma kontroll oavsett vart de är på väg.

– Det gick väldigt fort med alla nya åtgärder i början. Sedan dess rullar det på med allt mer säkerhet även om det går långsammare, säger Carina.

Hon berättar att resenärerna tagit de ökade kontrollerna bra. I början var många rädda för att flyga, men de som kom till flygplatsen förstod att de nya reglerna var för deras egen säkerhet. Även personalen accepterade att det krävdes extra insatser. I början arbetade säkerhetspersonalen i princip dygnet runt, sedan utökades personalstyrkan rejält. Personalen i säkerhetskontrollerna har fyrdubblats sedan 2001. Ändå har de anställda fått mer att göra.

Överkänslig utrusting
De nya säkerhetsbågarna har känsligare metalldetektorer. Det piper om nästan varannan resenär som passerar under förmiddagen. De flesta har glömt nycklar eller mobiltelefon i byxfickan eller också är det bältesspännet som är boven. Många får också öppna sina väskor. Ganska snart efter terrordåden i USA blev det förbjudet med vassa föremål i handbagaget, men det är fortfarande många som måste lämna ifrån sig saxar och knivar i säkerhetskontrollen. I en blåvit sopbehållare bakom genomlysningsapparaten trängs morgonens skörd tillsammans med korkskruvar och skiftnycklar.

– Vi får se det mesta här, men saxen och den lilla fickkniven är vanligast. Folk glömmer att de har dem i väskan, berättar Carina.

Hur många saxar hon fått folk att slänga de senaste åren vet hon inte, men hon säger att det totalt rör sig om flera ton som flygplatsen skickat till återvinning. Numer är Carina Andersson ganska sällan i säkerhetskontrollen. Den mesta arbetstiden går åt till att tillverka de identifieringskort alla anställda bär på sina kläder.

Korten kontrolleras sedan av Jim Rolfsson och hans kollegor, så att bara de som har rätt att vistas inom ett område finns där. Just behörighetskontroll av de anställda är säkerhetsvaktens vanligaste ingripande. Visst händer det att vakterna får ta hand om övergivna väskor och både personer och föremål som verkar misstänkta på sina rundor, men det är inte särskilt vanligt.

Därför tycker Jim att den största förändringen som terrordåden fört med sig är att även de anställda kontrolleras innan de går in på områden med begränsad behörighet. De får gå genom säkerhetskontrollen och precis som resenärerna visiteras de om det piper.

– De flesta accepterar de nya reglerna, men en och annan känner sig säkert kränkt. Om man jobbat här i 35 år är det klart att det kan kännas som om man inte längre är betrodd, säger Carina.

Hon och Jim är överens om att säkerhetsnivån är hög på flygplatsen, men säger samtidigt att man inte kan gardera sig mot allt. För fem år sedan blev det otänkbara verklighet i USA. Nu är det deras uppgift att se till att det inte händer igen.

Läs också: artikeln ”Helst ska man straffa innan brott begåtts”