Barngrupperna allt större
 |
| De senaste femton åren har personaltätheten på fritids halverats. GRAFIK: Svenska Grafikbyrån. |
FULLT PÅ FRITIDS. Bortglömt av de flesta kurar fritids inom skolans väggar. På femton år har personaltätheten halverats, från åtta barn per anställd 1990 till 18 förra året. I den värsta kommunen har en anställd hand om 36 barn.
Även barngrupperna har blivit större. 1990 var det 18 barn per avdelning, förra året var siffran 31. 325.000 barn går till fritids varje dag när skolan är slut. Men de stannar allt färre timmar. Skolverket misstänker att det har ett samband med lägre kvalitet.
– Vi vet inte varför barnen går hem. Det är inget vi undersökt, säger undervisningsrådet Johanna Freed. Men visst kan det ha samband med innehållet.
Hittills har få lyssnat till Skolverkets återkommande larmrapporter om fritids allt sämre personaltäthet. De allra flesta kommuner och rektorer fortsätter att prioritera förskolan och skolan. Fritids får det som blir över. Och det är inte mycket.
– Fritids riskerar att bli som ett uppehållsrum på högstadiet om inget händer. Det finns för lite utrymme för bra verksamhet, säger
Veronica Palm, barnskötare och riksdagsledamot för socialdemokraterna.
Resultatlös kamp
Hon och partikollegan Luciano Astudillo har motionerat i riksdagen om mer resurser till fritids. Utan något konkret resultat.
Veronica Palm är en av få politiker som engagerat sig för fritidshemmens kvalitet och resurser. En genomgång av de politiska partiernas hemsidor inför valet, som LO-Tidningen gjort, visar att intresset för skolbarnomsorgen är nästintill obefintligt.
Det enda konkreta förslaget finns i socialdemokraternas valmanifest: 3 000 nya fritidspedagoger, med statligt stöd. Den borgerliga alliansen säger nej till den satsningen. I stället vill de att kommunerna ska ha full frihet att själva besluta över statliga pengar. Inga öronmärkta pengar till fritids, alltså.
Om få politiker är engagerade för fritids så kan man säga detsamma om de lokala opinionerna. Skolverkets erfarenhet är att få värnar om fritidshemmen. Det saknas bland annat påtryckargrupper bland föräldrarna. En förklaring är att barnen många gånger är tillräckligt stora att gå hem själva. Då framstår inte fritids som så viktigt.
Men fritids är viktigt och det måste ha god kvalitet, anser Veronica Palm. Hon lyfter fram att fritids har integrerats i skolan för att ge barnen det sociala stöd som behövs för ett bra lärande.
– Tyvärr har inte fritids särprägel, att ta hand om relationer, fått genomslag i skolan. Som det var tänkt.
Undervisningsråd Lars Ullén på Skolverket har gått igenom den forskning som finns om sammanslagningen av fritids och skola. Forskningen bekräftar att skolan fått övertaget. Skolans kultur är starkast och fritids får stå tillbaka.
Skolan får gå före
Integrationen av fritids i skolan är en bra idé, anser Inge Johansson, professor i pedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm. Han har forskat om fritidshemmens pedagogik. Problemet, som han ser det, har varit att skolorna sedan kommunaliseringen 1991 fått en påse pengar att fördela inom sig. Rektorerna har prioriterat skoldelen.
– Få rektorer skulle medge det, i stället säger de att pengarna inte räcker till, säger Inge Johansson.
Det stora problemet med att fritids utarmats på resurser är att vuxentiden inte räcker till, anser pedagogikprofessorn. Det innebär att personalen tvingas släppa barnen med mycket fri tid. Det ger i sin tur oroliga barn och inte den trygghet som många vuxna och bra pedagogik kan ge.
– På så sätt reproducerar fritids den sociala situation som barnen befinner sig i och vi får en förstärkt segregation. Är det så vi vill ha det, ska vi fortsätta som vi gjort, vill vi ändra det måste politikerna satsa på fritidshemmen, säger Inge Johansson.
FAKTA: Så säger lagen om fritids
• Enligt skollagen ska varje kommun erbjuda alla skolbarn upp till tolv år skolbarnomsorg, i dagligt tal fritids.
• Fritids ska erbjuda en meningsfull fritid och stöd i barnens utveckling.
• Lagen säger inget om personaltäthet. Skolverkets allmänna råd talar om ”tillräckligt med personal”. Råd som just nu ses över.
