Våren valåret 2002 avslöjade vi i en uppmärksammad undersökning tomheten i ”Perssonpaketen”. Statens bidrag till fler jobb inom skola, vård och omsorg hade i verkligheten inte alls vuxit.

En granskning av den senaste valperioden, till och med 2005, ger en annan bild. Staten har verkligen gett mer resurser: sysselsättningsstöd, satsningar på ökad tillgänglighet i vården, pengar till mer personal i skolan och förskolan med mera.

Det är nya pengar motsvarande kostnaderna för 17 000 fler heltidsjobb i kommunerna plus 8 000 i landstingen.

Men det har inte alls blivit så många nya jobb i verksamheterna:

• En uppskattning av experter på Sveriges Kommuner och Landsting säger 4 800 fler årsarbeten. Då har man tagit hänsyn till att verksamheter flyttats mellan landsting, kommuner och privata entreprenörer.

• Med hjälp av statistik från Skolverket och Socialstyrelsen har vi uppskattat att de privata jobben i förskola, skola och äldreomsorg vuxit med ca 4 000.

Kommunpolitikerna har istället valt att förbättrat finanserna. Pengarna har hamnat på banken.

Många kommuner och landsting hade i början på valperioden (2002) stora ekonomiska underskott.

Sammanlagt saknades pengar för 38 000 heltidsjobb (se artikeln här nedanför).

Men redan 2005 hade de skapat rekordstora överskott — motsvarande lönekostnaderna för 37 000 heltidsjobb. En aldrig tidigare skådad förändring.

Det finns också fler förklaringar till överskottet:

• Kommunalskatterna höjdes med 1,08 skattekronor i snitt
— ger inkomster motsvarande vad 43 000 jobb kostar.

• Utförsäljning av mark och hus. Bara under förra året 7,5 miljarder — lönekostnad för 20 000 jobb.