För oppositionen är det stressiga tider. Regeringen har lämnat tre gånger så många förslag till riksdagen som under motsvarande tid förra året, och riksdagsledamöterna har som vanligt två veckor på sig att ge sina synpunkter.

Tina Acketoft (fp) i arbetsmarknadsutskottet tycker att det är ett ”förbaskat ofog” hur regeringens förslag till riksdagen, så kallade propositioner och skrivelser, skötts i år. För att propositionerna ska hinna behandlas av riksdagen före sommaren finns en deadline satt till den 22 mars. Till Tina Acketofts kontor kom postkillarna med en meter propositioner på en gång.

När förslagen lämnats har hon och riksdagskollegorna två veckor på sig att bli klara med sina svar, motionerna. Trots att hon främst fokuserar på propositionen om jämställdhetspolitiken är det svårt att hinna med.

– Mycket borde ha kommit in tidigare. Det är orimligt att sätta sig in i detaljerna och formulera vettiga svar på två veckor, och det finns mycket att invända. Att så många propositioner kommer på en gång blir ett jätteproblem för riksdagen att hantera. Det finns en fara för att kvaliteten inte hålls på samma sätt som om vi haft tid på oss.

Valår orsaken
55 propositioner och 11 skrivelser har fördelats på riksdagens olika utskott, många har med arbetslivet att göra. Vid samma tid förra året var antalet 16 propositioner och 5 skrivelser. Den stora ökningen beror på att det är valår, enligt Margareta Andersson (c), vice ordförande i Arbetsmarknadsutskottet.

– Regeringen vill kunna visa sina förslag för väljarna inför valrörelsen, säger hon.

Också jämfört med förra valet är det ovanligt mycket från regeringen. Då lades 43 propositioner och skrivelser fram. Flest förslag har miljö- och jordbruksutskottet fått i år. Men med extra personal hoppas ordförande Sinikka Bohlin (s) att det ska lösa sig.

– Vi har fått 17 eller 18 förslag så det är bråda tider för oppositionen nu och vi väntar med spänning. Det är ovanligt mycket att göra här i vår samtidigt som vi gärna hade haft tid att vara ute bland folk i valrörelsen, säger hon.

Talmannen Björn von Sydow ser dock inte den stora mängden propositioner som något hot mot demokratin även om det innebär en belastning för ledamöter och tjänstemän. ”Vi har förlängt motionstiden för 11 propositioner. Vårt demokratiska system måste kunna klara arbetstoppar av det här slaget”, säger han i en skriftlig kommentar.

FAKTA: Ett urval ur mängden

  • Makt att forma samhället och sitt eget liv – nya mål i jämställdhetspolitiken: Målet är att kvinnor och män ska ha samma makt. Som delmål föreslås en jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av det obetalda omsorgsarbetet och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
  • Förstärkning och förenkling – ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen: Bland annat nya regler för tidsbegränsad anställning, när fri visstidsanställning ska övergå i tillsvidareanställning och ett skärpt förbud mot missgynnande i samband med föräldraledighet.
  • Höjt inkomsttak vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst och höjd lägstanivå för hel föräldrapenning: Förslaget är att höja inkomsttaket från 24.800 kronor till 33.000 kronor per månad och lägstanivån för föräldrapenningen från 60 kronor till 180 kronor per dag.
  • Vindkraftspropositionen: Föreslår bland annat sänkt fastighetsskatt för vindkraftverk och ett nationellt centrum för vindkraftverk.
  • Vissa åtgärder för att stärka kundernas ställning på energimarknaden: Förhoppningen är att skapa ett tydligare regelverk och därmed fler aktiva kunder och lägre priser. Innehåller bland annat snabbare leverantörsbyten. Det ska inte ta mer än 15 dagar. Övervakningen av konkurrensen på elmarknaden ska också bli bättre.
  • Ersättning till ledande befattningshavare i näringslivet: Förslaget är att bolagsstämman alltid ska bestämma arvode och annan ersättning som avser styrelseuppdrag samt dra riktlinjerna för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare.

Tove Stenqvist