Att svenska företag etablerar sig i Kina behöver inte vara ett hot mot jobben. I stället kan det vara ett sätt att behålla jobb och även skapa fler arbeten i Sverige, anser Josefine Larsson på IF Metall.
 
IF Metall har följt globaliseringen och utvecklingen i Kina i tio år, alltsedan den tid då svenska företag på allvar började etablera sig där. Men trots att utflyttningen sägs hota svenska industrijobb är IF Metall långt ifrån negativt. I många fall rör det sig inte om någon flytt över huvud taget, säger Josefine Larsson, utredare på IF Metall och författare till rapporten ”Kina utmanar”.

– Den viktigaste anledningen till att företag etablerar sig i Kina är att de vill in på den stora kinesiska marknaden. Exporten av svenska kullager till Kina har till exempel ökat med 110 procent per år de senaste tio åren, så det finns en stor potential.

Samtidigt har svenska jobb inte i första hand försvunnit för att företag har flyttat utan för att produktiviteten i Sverige varit så hög. Tillverkningen har alltså blivit så effektiv att det behövs färre anställda för att sköta den. I IF Metalls andra nyutkomna skrift ”Alla är vi industriarbetare” refereras studier som också visar att effekterna av lågbetald arbetskraft är mycket liten jämfört med de stora omvälvningar som i övrigt sker i globaliseringens spår.

Tiotusentals nya svenska jobb
Det behöver inte heller vara ett hot mot svenska jobb att söka billig arbetskraft i andra länder, anser Josefine Larsson.

– Globaliseringen har pågått länge och genom att förlägga viss verksamhet till länder med lägre produktionskostnader så kan företagen frigöra resurser för att utveckla sin verksamhet i Sverige. Under det senaste decenniets stenhårda globalisering har det tillkommit tiotusentals nya jobb i Sverige.

– Men det kan kännas som en klen tröst för den enskilde som hamnar i kläm när jobbstrukturen förändras.

IF Metalls uppgift blir då, enligt Josefine Larsson, att underlätta omställningen till nya jobb.

"Större personlig frihet"
En annan aspekt är vilka förhållanden de kinesiska arbetarna lever under.

– På senare år har vi sett en större personlig frihet. Kineserna kan göra fler egna val, de har större möjligheter att bestämma var de ska bo och globaliseringen har gjort att miljontals kineser har lyfts ur fattigdom.

– Men samtidigt finns en begränsad politisk frihet. Att starta fria fackförbund är fortfarande hårt reglerat och i Kina kränks mänskliga rättigheter dagligen.

Josefine Larsson konstaterar att detta är svårt att påverka på central nivå.

– Däremot underifrån, på arbetsplatserna, har vi en bra facklig kontakt, säger hon.