Inkomstskillnaderna ökade 2004, men inte löneskillnaderna.
–Det är mycket viktigt ur ett fackligt perspektiv, säger LO:s välfärdsutredare Sven Nelander.

Siffror från Statistiska Centralbyrån för 2004 visar att inkomstskillnaderna återigen ökar. Men till skillnad från under 1990-talet beror det inte på att löneskillnaderna ökar utan på att börsen har gått så bra på senare år. Sverige är unikt på så sätt att vi fram till 1970-talets slut lyckades minska inkomstklyftorna i landet. Men under de två årtiondena därefter utraderades hela minskningen och vändes till en kraftig ökning av inkomstskillnaderna.

– Under 1980-talet ökade inkomstskillnaderna på grund av höjda kapitalinkomster, och under 1990-talet var det ändrade löneinkomster som hade störst betydelse för den ökade inkomstspridningen. I ett fackligt perspektiv var det oerhört allvarligt, speciellt när de i toppen drog ifrån och de i botten föll ned och hela strukturen drogs ut, säger Sven Nelander.

Skillnad mellan inkomst och löner
Efter 2000 bröts trenden, delvis beroende på att kapitalinkomsterna minskade i börsraset men också på att arbetsinkomsterna, det vill säga lönerna, nu återigen blev mer jämna. 2004 ökade så inkomstskillnaderna igen, men inte löneskillnaderna.

– Det hade varit mycket allvarligare för det fackliga arbetet om ökningen 2004 hade berott på arbetsinkomster i stället för kapitalinkomster, säger Sven Nelander.

Inkomstskillnader uttrycks i det som kallas Gini-koefficient. Den kan anta ett värde mellan noll och ett, ju högre värde desto större inkomstskillnad. I grafen här intill visar den undre kurvan skillnaderna i arbetsinkomster, alltså det vi får i lön. Den övre brutna kurvan omfattar även kapitalinkomster, alltså också vinster på aktier och andra värdepapper. Eftersom det främst är höginkomsttagare som äger aktier ökar inkomstskillnaderna när kapitalinkomsterna räknas med.

Inflationen bortrensad
Börsens upp- och nedgångar  gör dock att denna kurva varierar betydligt mer över tiden än arbetsinkomsterna. När det kommer till utvecklingen i reda pengar har löntagare i alla inkomstlägen fått det bättre. Den nedre grafen visar utvecklingen i tusental kronor i 2004 års penningvärde. Inflationen är alltså bortrensad. Där framgår att de med högst inkomster också har fått den bästa utvecklingen. På grund av börsens svängningar har de dock också haft den mest ojämna inkomstutvecklingen. Värdet P 50 motsvarar genomsnittsinkomsten bland befolkningen. P 10 visar den inkomst som tio procent av befolkningen inte kommer upp i. 90 procent av befolkningen har högre inkomster.

P 90 visar den inkomst som 90 procent av befolkningen inte kommer upp i. Tio procent av befolkningen har alltså högre inkomst än detta.

– Du kan aldrig exakt säga när kapitalinkomster kommer att ge utslag i inkomstfördelningen, men man kan anta att kapitalinkomsterna bidrar till ytterligare stigande inkomstskillnader när 2005 års siffror är klara nästa år, säger Sven Nelander.