Kvinnor satsar inte mer på barn och äldre
Politikers kön påverkar inte besluten i kommunerna. De kommuner med starkast kvinnliga respektive manliga representation i fullmäktige satsar i genomsnitt exakt lika mycket på barn- och äldreomsorgen, visar KA:s granskning.
Omsorgen om barn och äldre har traditionellt oftare skötts av kvinnor. Bra offentlig barnomsorg blev ett centralt krav när kvinnorörelsen växte fram.
Efter att s-kvinnorna för tio år sedan fick igenom ”varannan damernas” på socialdemokratiska valsedlar, ökade andelen kvinnor i kommunfullmäktige landet runt till i genomsnitt 42 procent.
Men det finns stora skillnader mellan olika kommuner: Allt ifrån kommuner där styrelsens ordförande är kvinna och kvinnorna är i majoritet i fullmäktige, till kommuner där manliga politiker är i stor majoritet och ordförande är man.
Statistiken vi har sammanställt visar att kommuner med olika stor andel kvinnliga politiker beter sig på samma sätt. Det finns inget som helst samband mellan könsfördelning och hur mycket pengar politikerna ger till sin barn- och äldreomsorg.
Lägst andel kvinnor i kommunfullmäktige har Sävsjö (27 procent) och högst Nyköping (56 procent). Likheten mellan dem är samtidigt stor:
Sävsjö, med få kvinnliga politiker, satsar 10 procent mer än genomsnittet på barnomsorg och 17 procent mindre på äldreomsorg.
Nyköping, med många kvinnliga politiker, satsar 9 procent mer än genomsnittet på barnomsorg och 10 procent mindre än genomsnittet på äldreomsorg.
Bland de kommuner som satsar 16 procent mer än genomsnittet på äldreomsorg finns både Hylte (29 procent kvinnor och Sollefteå (51 procent kvinnor).
Staplarna här intill visar de kommuner som skiljer sig mest när det gäller könsfördelningen:
• Kommuner med både kvinnlig majoritet i fullmäktige och kvinnlig styrelseordförande.
• Kommuner med två tredjedelar eller mer män i fullmäktige och manlig styrelseordförande.
Hur mycket resurser man ger till barn- och äldreomsorgen skiljer mycket mellan kommunerna inom båda dessa grupper.
Men genomsnitten är exakt de samma för både ”manligt styrda” och ”kvinnligt styrda”.
Båda grupperna ger 4 procent mer än landets medelkommun* till barnomsorgen och 3 procent mindre till äldreomsorgen.
Om kommunstyrelsens ordförande är man eller kvinna spelar ingen roll.
För personaltätheten inom förskolan spelar det inte heller någon roll om kommunens ledande politiker är man eller kvinna. Genomsnittlig personalkostnad är samma: 102 000 kronor per år och heltidsbarn.
* Ovägt genomsnitt