Förra året dog 75 människor på jobbet i Sverige. Det är den högsta siffran hittills på 2000-talet. Förklaringen är stormen Gudrun. Elva personer fick sätta livet till i röjningsarbete och annat jobb som hade samband med stormens härjningar.

Såväl 2004 som 2003 dog 60 personer i arbetsplatsolyckor. Totalt sett har antalet döds­olyckor på jobbet minskat under senare år. 2005 blir ett trendbrott liknande det som Estoniakatastrofen orsakade 1994. Längre tillbaka var antalet dödade på arbetet ännu större. 1955 omkom 425 arbetstagare, 1981 var antalet 153. LO-Tidningen har gjort en sammanställning av dödsfallsrapporterna från Arbetsmiljöverkets tio distrikt.

Sammanställningen, som är preliminär eftersom nya fall fortfarande kan komma in, visar att det har blivit vanligare med trafikolycksfall medan fallolyckor och klämskador minskar.

– När vi kommer åt olyckor på byggen och inom industrin ligger trafiken kvar. Det är inte enbart en trafiksäkerhetsfråga, vi måste arbeta med att förebygga olyckor bland chaufförer, säger tillsynsdirektör Roger Simu i Göteborg.

Finns kvar
De traditionella dödsolyckorna, som fall och klämskador, finns kvar, poängterar Roger Simu, men det är viktigt att de som är ute och kör i jobbet måste ha mer än körkort.

– Det behövs utbildning och kompetensutveckling, om regler, om trafikvett och faran med trötthet, säger han.

Säljare är en utsatt yrkesgrupp, liksom chaufförer av lastbilar och andra tunga fordon. Av de 75 som omkom förra året var minst en tredjedel kopplade till fordon, antingen i vägtrafik eller på industriområde.

Regionala skillnader
Bilden är dock inte densamma i alla distrikt. Medan Göteborg, Malmö och Stockholm räknar mer än hälften av dödsfallen till fordonsolyckor har exempelvis Växjödistriktet fortfarande många traditionella olyckor inom industri och bygg. Det gäller även Härnösand. Stormen Gudrun har satt stora spår i skogarna i södra Sverige, men den har också släckt många människoliv. Elva totalt varav nio i Småland och Blekinge.

Arbetsmiljöinspektör Kenneth Bergqvist i Jönköping säger att de flesta som omkom saknade tillräckliga kunskaper om skogen. De hade svårt att läsa träden, de var stressade, kände tidspress från de stora maskiner, skördare, som skulle in och ta hand om rotvältorna.

– De som råkade mest illa ut var skogsägare, som gick ut för att förkapa. Det vill säga såga av träd i vältorna så att maskinerna kunde göra sitt arbete. De professionella skogsarbetarna, som kom hit från hela Europa, klarade sig bättre.

Farligaste verktygen
För att försöka förebygga olyckor i framtiden har Arbetsmiljöverket tagit fram ett körkort för motorsågar, som enligt Kenneth Bergqvist är ett av de allra farligaste verktygen. Körkortet är tänkt för alla, skogsägare liksom proffs.

– Det är enorma krafter som sätts igång när träd ligger som plockepinn i skogen eller vid en vanlig fällning, säger han.
Kenneth Bergqvist tror att det hade blivit fler dödsfall i Gudruns spår om inte facket, banker, Arbetsmiljöverket och en massa andra inblandade hade genomfört sin informationskampanj om alla risker. Det kom igång väldigt snabbt, säger han.

FAKTA: Bedömningar bakom statistiken
Arbetsmiljöverkets officiella siffror bygger på distriktens uppgifter om anmälda dödsfall för personer mellan 16 och 65 år. Sjukdom, som hjärtinfarkter, och dödsfall på väg till eller från jobbet kommer inte alltid med. Det är en bedömningsfråga både lokalt och centralt.

Dödsfall anmäls på två sätt till Arbetsmiljöinspektionen. Dels genom arbetsmiljöförordningens andra paragraf som säger att arbetsgivare måste anmäla svåra skador och dödsfall, dels genom försäkringskassans arbetsskadeanmälningar. Den arbetsgivare som struntar i att anmäla kan åtalas.

Arbetsmiljöinspektionen får också information av anhöriga liksom en del dödsboutredare som hör av sig. Inspektionen håller också koll på det medierna rapporterar. De dödsfall som anmäls är sannolikt inte alla som faktiskt inträffar. Det beror på att olyckor tolkas olika, att egna företagare ibland missas och att en del sjukdomar som leder till döden egentligen är arbetsrelaterade.

Läs också: "Dödsfall blir stora – och små – rubriker", 28/3 2006

Karin Lindgren Strömbäck